Könstillhörighet - biologi eller känsla?
Tillhör man det kön man har fötts med eller är man något annat om man känner det?
Blir en man kvinna eller blir en kvinna man efter hormonbehandling och kirurgiska ingrepp, eller försöker vi bara trolla bort de medfödda biologiska förutsättningarna med halvdana resultat?
Skapar man problem i samhället genom att bejaka och bekräfta känslan före det biologiska?
Hur ska man hantera transsexualitet och könsbyten, exempelvis i offentliga omklädningsrum, toaletter, dusch, bastu e.t.c. och inom exempelvis idrott eller annan verksamhet där kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar?
Ska man tillåta barn att genomgå könsbyte?
Uttryck din åsikt, argumentera, diskutera och debattera.
Jag länkar till en artikel i ämnet, som förmedlar en uppfattning jag inte nödvändigtvis delar, men jag kan inte undvika att tycka det ändå ligger något i argumenten...
Anastasia Eman: Att motsätta sig transrörelsen är det enda rätta (nyhetsbyran.org)
Tycker människor ska kunna byta kön om de vill, om det är det som skapar mest lycka för individen. Jag menar, vissa omformar sig till katter eller reptiler via tatueringar och skär bort näsor.
Sen så kan jag tycka att omklädningsrum ska finnas tillgängliga som enskilda om någon inte vill bli utsatta för andra människor, idrotter tycker jag biologiskt kön borde styra, av den enkla anledningen att en biologisk man inte borde ha det som ett incitament att byta kön. (dvs han kanske inte vill byta kön egentligen) Men det tåls att debattera.