Anonym (icke binär) skrev 2023-07-11 14:46:37 följande:
Född med kvinnliga könsorgan och de flesta ser mig som kvinna. Men det har alltid känts obekvämt och fel. De är som att gå omkring i skor med fel storlek och på fel fot... Hela mitt liv har det bara känts fel. Som barn när lärare sa att man skulle dela upp sig i pojkar och flickor stod jag alltid i mitten och var förvirrad... För visste inte vart jag skulle gå.
...
...EN MASSA TEXT...
...
För mitt egna välbefinnande kommer jag dock inte följa denna tråd, jag har sagt mitt och that's that...
Jag har läst hela ditt inlägg.
Du bortser dock från viktiga faktorer:
De mest avgörande skillnaderna mellan män och kvinnor ligger i forplantningsorganen, som också styr tillförseln av könshormon, som i sin tur påverkar en rad andra faktorer, som exempelvis muskelbyggnad, utveckling av kvinnliga bröst e.t.c.
Hormonbehandling och kirurgi kan inte återskapa en kvinnas fulla portplantningsapparat hos en man och tvärt om, än mindre att få dem att fungera som tänkt.
Sett ur det perspektivet kan man bara vara "icke-binär" om du är född med häften av varje, varav inget fungerar för att ge fertilitet.
Om fortplantningsorganen i sin helhet finns där och fungerar som hos en kvinna, så är man biologiskt sett en kvinna.
Vad det gäller könsuppdelade utrymmen, så måste man först titta på vilka skäl som finns till att vi har könsuppdelade omklädningsrum mm.
Enligt min uppfattning är skälet att vi är mindre bekväma med att byta om och duscha med de av motsatt kön. Vad som då är viktigt är vad vi uppfattar som man och kvinna, sett till hela den visuella biten, särskilt då vid nakenhet, vilket jag anser besvarar din frågeställning.
Vad det gäller idrott så är det vetenskapligt belagt att de som genomgår pubertet som pojkar får en mans fördelar vad det gäller muskel- och skelettbyggnad. Därmed borde det inte vara en individuell bedömning med de oklarheter det innebär, för att avgöra vilken könsklass transsexuella ska tävla i, i sporter där olikheterna har betydelse.
En sista faktor jag vill belysa är vilka skälen som finns till att man känner att man skulle vilja vara av/tillhöra ett annat kön eller är obekväm med det kön man fötts till?
Vill man helt igenom leva som motsatt kön, inklusive det sexuella och det motsatta könets fertilitet?
Eller handlar det mer om det sociala, yrkeslivet mm?
Här vill jag hävda att det lättare går att leva ett liv likt det som individer av motsatt kön lever om man kvarstår med sitt medfödda kön, än vad det är att även sexuellt leva som motsatt kön efter könsbyte.