• Anonym (...)

    Hur vågar man ta steget?

    Jag stämde möte med honom hemma, mitt i en arbetsdag och meddelade honom att jag ville skiljas och varför. Det var efter flera år av dåligtmående då jag har gått och tänkt på hur jag ska göra det utan att han blir förkrossad eller försöker hämnas genom ensam vårdnad osv.... Vid tidpunkten för mötet hade vi varit ihop i 29 år, barn tillsammans, minderårigt. Han har överlevt skilsmässan och är lycklig, jag har överlevt det med.

    Ångrade djupt att jag inte skiljt mig tidigare, när det redan började kännas att det inte var någon mening med äktenskapet.

Svar på tråden Hur vågar man ta steget?