Gravid med bf Mars

Hej, grattis!
Ja, det är mitt första med. Jag vet inte ens var jag ska börja. Jag vill köpa kläder när jag vet kön. Jag har inye köpt en vagn. Det är många jag har pratat med som har köpt vagnen först! :O 

Jag håller helt med Fjenk- svårt att Veta vad man behöver och inte! Vi har valt ut vagn, men ska också hålla utkik på black friday. Förra året såldes Bugaboo med upp till 40% då. Även om det bara är 10% rabatt eller så blir det ju mycket på en barnvagn?

Vi var på RUL för två veckor sedan och fick veta att jag ska skylla illamåendet på en liten tjej 🤭 Känns kul att veta även om det såklart inte spelade någon roll. Jag har dock varit på ett extra ultraljud förra veckan och ska tillbaka imorgon eftersom hjärtat slår en del extraslag. Det är tydligen vanligt och brukar ordna upp sig av sig själv, så jag försöker att bara ta det lugnt och hoppa på det bästa.

Jag tror att jag kanske är en av de här inne som kämpat mest med illammåendet, men jag tror KANSKE KANSKE att det börjar släpp taget nu. Kräks fortfarande nästan dagligen och mår illa hela tiden sedan v. 5, men senaste dagarna har jag i all fall haft en eller två timmar per dag då jag inte mått illa alls. Känns magiskt! Jag bara hoppas att det släpper mer och mer nu?

Fler än jag dock som känner sig trötta? 

Jag hoppas att det bara blir bättre med illamåendet, Cottis! 
Jag har konstig trötthet. Jag kam bli trött väldigt snabbt, bara av att vara uppe och röra på mig. Det känns som att jag skulle behöva sova en hel natt till. Jag antar att det är för att jag har blivit så andådd med allt extra blod. Men bara jag får sitta en stund går det över. Men det kommer tillbaka lika snabbt igen. 

Hej på er!
är det någon annan runt vecka 23 som är så trött? Somnar vid 20 på kvällarna.  

Jag är i vecka 21, så inte riktigt samma men är enormt trött på morgonen och förmiddagen. Får ta en paus på jobbet och blunda i vilorummet varje dag, annars är jag helt förstörd.

Hej, hur är det med er?

Jag passade på att gå en promenad efter lunch och det var verkligen skönt! Jag var rädd för att det skulle vara jobbigt, kallt och läskigt (jag var rädd för att halka). Men det var så uppfriskande med ren luft, komma ut i naturligt ljus och röra lite på sig. Det var ingen halkrisk alls heller. :) 

Mvh

Det blir långsamt bättre för mig. Har några timmar nu varje dag som jag inte mår pyton och har inte kräkts på fem hela dagar :D Det finns hopp om ljus i tunneln trots allt.

Var också tillbaka och träffade en läkare efter RUL för att kontrollera dubbelslagen och det ser ut att gå åt rätt håll också, så ska tillbaka för nytt ultraljud först v. 24.

Hur är det med dig Zlender? 

Hej, Cottis!

Jag blir så glad för din skull! 😄
Jag längtar till mitt RUL nästa vecka, mest för att jag har börjat inbilla mig att det ska vara något fel. Jag tycker att jag mår alldeles för bra och att allt går alldeles för lätt nu.

Jag vet inte om jag har känt några sparkar än. Jag antar att jag bara väntar på att något ska vara fel eftersom att det KAN ju vara något fel och jag vet inte.

Samma sak som att jag var rädd för att halka igår, rädd för att köra bil och krocka med djur och rädd för olyckor överlag bara för att jag känner mig bräcklig och jag vet att jag bär på något ömtåligt. Jag tror jag är lite hypokondrisk och pessimistisk/orolig överlag... går det för bra skapar jag mina egna problem. 😅  Det skulle vara så hemskt om mitt barn skulle försvinna nu när jag äntligen har det.

Har ni haft halvvägssamtal med barnmorska? Jag ska ha det också nästa vecka. Jag känner mig orolig för det med, som att de ska missförstå mig på något sätt, jag vet inte. Ibland känner jag mig lycklig, stolt, självsäker. Ibland känner jag mig rädd, orolig, osäker. Jag vet inte varför jag är orolig, men jag bara är det. Kanske för jag är lite av ett kontrollfreal och nu har jag inte kontroll alls, allt är helt nytt, första barnet.

Tackar som frågar, Cottis! 😄 

cottis skönt att du mår bättre och att det såg bättre ut hos läkaren. 

zlender det är helt normalt att oroa sig för att något ska gå fel det gör jag också trots att detta inte är mitt första barn.
jag ska inte till barnmorskan förrän i slutet av november, tror inte man har något halvvägsbesök när man inte är förstagångsföderska. Jag har väldigt få besök hos bm.

Min Mage har plötsligt den senaste veckan blivit mycket mindre, känns inte bra och blir orolig. Tycker ju att den borde växa och inte krympa med tanke på att bebisen ändå växer ganska mycket därinne i magen nu. Känner mig knappt gravid längre bara lite tjock, för 2 veckor sedan hade jag mer som en bebiskula. Jämförde bilder också och visade min man och han höll med om att bilderna för 2 veckor sedan var större mage.
hur tycker ni era magar är?

Roligt att läsa det ni andra skriver! Känner igen mig i mycket. Absolut blandning av lycklig och glad och andra stunden orolig. Framför allt är jag orolig att något ska ryckas ifrån mig snabbt, tror aldrig jag känt mig så lycklig på detta sättet som jag gör nu. Och aldrig så kär i min sambo som jag känner mig nu 🤭 

angående magen så tycker jag att jag också hade mer ?kula? för 2 veckor sedan. Helt plötsligt börjar jag känna att jag gått upp vikt på lår, höfter och kanske till och med armarna 🤔. så jag har känslan av att min kropp jämnat ut kula men vet inte om det är så ???? men min mage varierar också väldigt på dygnet. större på kvällen och mindre på morgonen, tror det är vanligt❣️