Gravid med bf Mars

Hoppas att du håller dig frisk nu Zlender. 

Själv mår jag SÅ illa. Illamåendet har tilltagit senaste dagarna och jag är otroligt deppig. Gråter dagligen för att jag är så less. Mår ordentligt illa hela dagar igen. Senaste två månaderna har jag annars haft åtminstone några timmar per dag då jag inte mått illa alls. Inte mycket det heller kanske, men har i alla fall fått vila lite från illamåendet då. Ska på ultraljud imorgon också för att magen är för stor. Förhoppningsvis är det bara magen och inte barnet som är stort. Jag oroar mig. Följer era barn sin kurva? 

Aldrig, aldrig mer gravid. Senaste halvåret har varit det värsta i mitt liv. Att det blir bra sedan är en klen tröst just nu.

Sorry att jag bara klagar, men tillvaron känns hopplös just nu.

Tack för fint stöd @Zlender! Idag har det mesta känts lite lättare och jag fick några timmars paus från illamåendet. Har inte gråtit idag :p 

Jodå, min man är jättefin och han märker såklart att jag inte mår bra. Ibland tänker jag att det nog är nästan lika svårt att stå vid sidan av. Jag märker att han känner sig maktlös, men han går fortfarande outtröttlig upp och gör macka till mig varje morgon eftersom jag mår ännu mer illa om jag inte äter något innan jag går upp. Han stöttar så gott han kan, men det är klart att han inte förstår vad jag går igenom. Gråtandet har han nog svårast för. Han sitter mest och klappar mig som om jag vore ett litet barn eftersom han nog inte vet vad mer han kan göra, men det känns fint på något sätt. Jag är absolut inte ensam, bara utsliten rent mentalt.

Idag var jag på ultraljudet och allt såg, tack och lov, jättefint ut. Hon ?sitter? upp, så det är därför magen är så stor. Jag fick också delvis en förklaring till varför jag mår så illa också. När hon ligger (eller sitter) som hon gör tar huvudet upp så mycket plats att det gör ont att sitta eller luta sig framåt. Lite lättare känns det i alla fall när man förstår lite mer. Det förklarar också varför jag känner sparkar så intensivt långt ner i magen - det är ju där hon har benen och fötterna! Lite roligt var också att man på ultraljudet kunde se att hon har hår på huvudet, haha. Har aldrig vetat att man kan se det.

Sparkarna är faktiskt en av de få glädjeämnen jag haft under den här graviditeten, så jag tycker inte att de är så jobbiga. Jag har dock inga problem med att hon väcker mig eller att det gör direkt ont, så därför är det inga problem ännu. Kanske ligger hon så att sparkarna drabbar dig på annat sätt? Det är i alla fall okej att känna precis det man gör. Man MÅSTE liksom inte gilla att det sparkas hela tiden?

@Miahl87 - gör de glukosbelastning på alla i din region, eller misstänker de graviditetsdiabetes? Jag hoppas i alla fall att allt går bra! 

@Zlender

Hm? det du säger om förändrade rörelser i magen får mig att tänka på något som jag fick reda på gårdagens ultraljud. Hon som gjorde ultraljudet sa faktiskt att rörelserna förändras ju trängre det blir inne i magen, från hårda sparkar till mer tryck liksom. Det låter ju vettigt med tanke på att det blir svårare och svårare för barnet att få kraft i sparkarna när utrymmet minskar. Kanske är det det som gör att det börjar kännas mer som vågor? 

Spännande med ultraljud igen (om det inte är av någon oroväckande anmedning). Jag gissar att du redan gjort RUL och att det här är ett extra? När jag gjorde igår (v. 30) förvånades jag över vad lite man såg av barnet åt gången. Det märks att barnet är stort nu! Hela skärmen togs liksom upp av bara benet. Vi fick i alla fall se det gulliga ansiktet i profil, annars tyckte jag att det började bli svårt att se vad som var vad.

Jag kan också hoppa till sådär som du beskriver, mest när jag är helt oförberedd på en spark. Här sparkar hon dock på ganska hårt fortfarande dock så jag antar att hennes ben har gott om plats där inne fortfarande.

Berätta hur ultraljudet går nästa vecka!

@Towiie

Det är nog helt normalt att börja stressa upp sig nu när allt närmar sig! Precis som Zlender skriver känner jag också att det är svårt att förstå vad man gett sig in på. Jag vet absolut ingenting om varken att föda barn eller ta hand om barn? haha? Jag har precis blivit heltidssjukskriven nu på grund av att illamåendet aldrig släpper, så ska försöka hitta lite ork till att förbereda mig nu när jag har tid över. Har börjat lyssna på en bok på Storytel till exempel som heter Föda barn: barnmorskornas guide till din förlossning. Den verkar faktiskt bra! 

Vi kämpar på tillsammans! 54 dagar kvar till min BF?

@myownworstenemy

Jag undrar också hur sammandragningar känns! Ibland spänner det lite i magen, men jag vet inte riktigt om det är det. Alltså, jag blir typ nervös över att ni verkar vara såpass förberedda. Jag har fortfarande ingen vidare koll utan tänker alltid att jag ?ska börja ta reda på saker imorgon?. Sedan händer inget. Jag försöker dock att inte stressa upp mig, utan tänker att jag kommer ha ett proffsigt team runtomkring mig. Självklart behöver jag dock ha lite koll själv också såklart. 

Någon mer än jag som är helt blålila under magen? Jag har fått MASSOR av bristningar (stretchmarks). Jag bryr mig inte särskilt mycket om det rent kosmetiskt, men ibland spänner det så mycket i huden att jag får ordentligt ont. Min mage är större än normalt, så funderar på om det gör att jag har mer problem med det här? Hur känner ni? Har ni också mitt problem? Som tur är visade ju ultraljudet att magen är stor, men bebis är normal, så i övrigt skrämmer inte den stora magen mig (även om den är störig såklart).

Ja, här sparkas det på ordentligt! Det känns bra. Rörelserna börjar dock ändras lite nu när det förmodligen blir trängre där inne. Från kraftiga sparkar till ordentliga ?buffar?. Men ibland kör hon fortfarande kickboxning! Var sparkar det mest i era magar? För mig är det fortfarande ganska långt ner i magen, så min gissning är att hon inte vänt på sig ännu utan fortfarande sitter upp. 

Kämpa på tjejer! <3

@Fjenk - jag har en vän som gjort ett lyckat vändningsförsök. Hon tyckte att det var lite obehagligt, men tyckte inte att det gjorde ont. Jag vet att det är svårt, men försök att inte oroa dig i förväg? Förhoppningsvis har barnet vänt sig innan det blir dags att ens göra försöket! Jag har förstått att det också händer. Själv ska jag på ultraljud på fredag och se om mitt barn snurrat runt sig. Barnmorskan trodde det, så det känns bra, men jag tänker att det bara är att acceptera och gilla läget annars. 

Jag ska börja packa BB-väskan snart, men tycker att det är svårt. Jag hatar alltid att packa, oavsett vart jag ska (haha). Jag mår också så jävla illa igen att jag, trots att jag är sjukskriven på heltid, knappt orkar något alls. Det är nog det som oroar mig mest inför förlossningen - att jag ska må jävligt illa och vara helt orkeslös. Idag gav jag mig ut två-tre timmar, men kände bara att jag mådde illa hela tiden och ville hem. 

Någon mer än jag som också LIDER av fruktansvärda sura uppstötningar? Efter illamåendet är det det absolut värsta tycker jag. Tröttheten, tyngdkänslan, ryggontet och kissnödigheten och allt annat kan jag ta, men illamåendet och de sura uppstötningarna? nej, usch!

@Fjenk - ja, jag tar också Omeprazol av och till, men de vill att jag gör uppehåll då och då och då kommer det tillbaka DIREKT. Jag har inte riktigt förstått varför jag inte kan ta dem varje dag. Har du hört något om det? Resten av dagarna knaprar jag Galieve. Det hjälper lite, men inte alls lika bra som Omeprazol?

Jag håller tummarna för att din lille snurrar runt! <3

@Fjenk Jahaaa, så kan det säkert vara! Mitt järnvärde har varit nere och vänt på 105, men nu ligger det i alla fall runt 115. Mycket möjligt att det beror på det då!

Men uuuh, vad jobbigt @Minaälsklingar! Var i Sverige bor du? Hoppas verkligen att du får en tid snart så att du inte behöver gå runt och oroa dig. Jag har också BF 14/3 och om jag skulle behövt planerat kejsarsnitt hade jag velat veta det snart i alla fall?

@Fjenk Kag har ju haft hyperemesis gravidarum (extremt graviditetsillamående), så har inte orkat träna alls under graviditeten. Har inte heller kunnat äta särskilt bra. Har med andra ord varit orkeslös LÄNGE, men är sjukskriven på heltid sedan mitten på januari. BF 14 mars. 

@Fjenk Ja, utan Xonvea vet jag inte hur jag skulle klarat mig? nu är jag dock inne på allra sista kartan, sedan måste jag klara mig utan. Jag försökte sluta för ett par veckor sedan, men då kom kräkningarna tillbaka som ett brev på posten. Nu på slutet får jag bara härda ut tänker jag?

@myownworstenemy Alltså? när har du BF? Om det är ett tag kvar tycker jag att det kan vara värt att fråga efter Omeprazol. Det hjälper mycket, men man får inte ta dem för många dagar i rad. Du behöver dock gå vi läkare - tror inte ens att det finns slå förpackningar som är receptfria.

@Zlender Jag tycker att det är okej att äta, men behöver äta mindre varje gång och lite oftare i stället. Till skillnad från dig är jag (tyvärr) dock ALLTID sugen på sött, haha. Inte så bra dock, speciellt med tanke på att det nu misstänks att jag kanske fått en sen graviditetsdiabetes. Har lite för mycket fostervatten och barnet växer i snabbare takt nu. Vi får väl se om de låter mig gå ända till BF 14 mars?

@Zlender Jag ska göra glukosbelastning imorgon bitti. Känns så onödigt så här sent in i graviditeten tycker jag, men jag gör bara som de vill nu känner jag. De håller koll på barnet via ultraljud så att hon inte blir för stor och kommer, som jag förstår det, sätta igång mig om vikten ?spårar ur?. Än är det lugnt.

Ja, haha, usch. Ett sockermonster och ett snacksmonster. Det var väl det enda som var bättre första halvan av graviditeten- då sa till och med min BM att ?du äter vad du klarar av att äta, barnet får det det behöver ändå. Är det choklad får det vara choklad?. Eftersom illamåendet aldrig gick över har jag fortsatt lite i samma stil fast jag vet att jag inte borde. Det är väl bara rätt åt mig om jag åkt på någon slags diabetes nu? oh well, jag vet om några timmar.

Jag gjorde glukosbelastning i fredags och fick svar idag (v.38) att jag NU fått graviditetsdiabetes. Suck. Jag har dock inga symptom alls (t.ex. mer törstig). Däremot växer barnet lite för snabbt. Jag trodde inte ens att man kunde få graviditetsdiabetes så här sent? Är det någon annan som har graviditetsdiabetes? Hur tänker ni kring mat? Medicinerar ni? Jag ska till BM imorgon och lägga upp någon slags plan? Det är bara ett par veckor kvar till BF, så jag hoppas att det inte blir för många förändringar som behöver göras. Träna kan jag inte på grund av illamåendet, och jag KÄMPAR med maten av samma anledning. Hela graviditeten har jag tänkt lite att det jag får ner är det jag äter. Känns jobbigt att behöva bli alltför duktig nu sista veckorna? 

Hur går det för alla? Mitten av mars nu ju och här är stendött  Alla kanske är superupptagna? Själv har jag BF idag och ska snart ringa Nya Karolinska och kolla om de har tid idag för igångsättning? 

@Towiie Åh, jag förstår att du väntar med spänning! Min lilla tjej kom igår och det känns helt overkligt egher nio månader i magen. Jag blev igångsatt i torsdags morse, men igår (fredag) vid tretton, efter ett intensivt världsarbete om stannades av, blev det kejsarsnitt till slut. Inte så vi ville att det skulle sluta såklart, men i slutändan blev allting jättebra ändå. Nu är hon ute och det känns fantastiskt! Jag håller både tummar och tår får att din lilla tjej ocksä ska kika ut snart! <3