Måste det vara så "livsomvälvande" att bli förälder?

Mitt liv förändrades till viss del men framför allt var det mina prioriteringar som ändrades. Helt plötsligt var det fokus på någon annan och eftersom jag blev förälder vid 37 års ålder hade jag haft många år med fokus på mig själv.

Än idag, när sonen är 14 år är han i fokus även om det inte är på samma sätt. Men våra semestrar handlar om att han ska ha det bra, var och hur vi bor, är skolan rätt för honom, skjutsa överallt, ganska dyr i drift mm. Så ja, det är omvälvande och de flesta blir mindre själviska när de får barn.

Jag kan fortfarande leva mitt liv, framför allt eftersom vi bara ha ett barn, och vi har våra intressen och vänner men grunden i vårt liv handlar först och främst om vår son. Och vi gör det med glädje och med en självklarhet, också det på ett sätt jag inte kunde förstå innan jag blev förälder.