Anmäla kompis till soc

Hej TS! Har du pratat med din vän om hans situation? Hur han tänker och tycker om sin förmåga att ta hand om barnen? Är han så "frisk" att han förstår att barnen far illa? Har han själv funderat på att söka hjälp? Har han någon kontkat med vården? Var finns den andra föräldern? Hur gamla är barnen? Har dom kompisar som dom umgås med så att dom har några andra hem/familjer att jämföra sin situation med?

Tror du att det är möjligt att du kan ha ett konstruktivt och bra samtal med din vän om situationen så kanske du ska börja där. Kan/vill du hjälpa din vän att röja upp så att hemmet inte är en soptipp? Tänker du att din vän är i en tillfällig "svacka" eller är detta något som kommer att fortgå? Känner du din väns familj/mamma/pappa eller någon annan du kan prata med om situationen? Lita på din magkänsla och gör det som är bäst för barnen!

Tack för svar TS! Med tanke på vad du svarat så tänker jag att du ändå verkar vara en ganska bra vän så kanske du kan ta upp din oro på ett sätt som inte kritiserar honom som förälder, utan att du tar upp den som en oro för honom. Håller han sig fräsch och ren? Sover han i en renbäddad säng? Har han en tandborste (som han också använder?) Har han ett jobb? Andra sociala kontakter? Hur är han själv uppvuxen?

Eftersom din vän redan har bjudit in dig i hemmet för att hjälpa till så verkar han ju lita på dig. Går det att sprinna vidare på? Går det att ställa raka frågor eller slingrar han sig? "Jag tycker att du verkar må sämre igen, har jag fel?"  "Kan jag hjälpa dig att komma i kontakt med vården igen?"  "Har du funderat på att få stöd av socialtjänsten med boendestöd?"  "Oftast är det bättre att man själv söker hjälp innan någon annan gör en anmälan till socialtjänsten".

Jag tror att du är viktig för din vän men du är kanske ännu viktigare för din väns barn!

Nu jobbar jag i nära samarbete med socialtjänsten i andra ärenden men jag är ändå inte helt säker. Om du gör en anonym anmälan där det inte framgår att du varit inne och tittat (vilket du inte verkar vilja säga så att han inte förstår att det är du som gjort anmälan) så händer inte så mycket. I min kommun, i Storstockholm, så skulle inte mycket hända alls, om det inte fanns några andra noteringar hos socialtjänsten sedan innan. På sin höjd skulle personen få ett telefonsamtal med information om att någon anmält honom och han skulle få frågan om han själv har någon oro, om det finns någon sanning bakom anmälan. Om du däremot gör en väldigt tydlig anmälan och dessutom står bakom den med namn så hoppas jag att den skulle resultera i ett oanmält hembesök men det kanske bara är i dom bästa av världar.

Jag förstår att du är rädd om din vän ochhans mående men barnens hälsa och utveckling måste komma först. Går det att komma runt på något sätt. Kan man se missären utifrån om man tittar in i lägenheten/huset. Kan du skrivar anmälan som om du vore en anonym granne och då beskriva hur det ser ut om man tittar in utifrån. Kan du prata med honom igen, kan du säga att du faktiskt är orolig och att du har funderat på att göra en anmälan men att du vill att han gör en själv. Det är alltid bättre om han gör en egen orosanmälan, då tyckler soc att han är en ansvarsfull vuxen som behöver hjälp. Han kanske helt enkelt behöver en stödperson som kan hjälpa honom att upprätthålla rutiner efter städning och matlagning. Behöver din vän hjälp med en NPF-utredning? Kan det ligga en diagnos bakom som gör det tufft att rodda familj och jobb?