Min man och hans kollega

Och förmodligen inte första gången heller?Det kanske är på tiden att ni bårkar, det kanske till och med är så att det är just din förståelse och vilja att diskutera saker som fått honom att tro att han kan trampa på era gränser lite som han vill? Varför skulle han inte det om han vet att det enda som händer är att du blir lite lätt missnöjd och vill "diskutera"?

Ibland är det kanske nädvändigt att sätta människor som inte kan respektera dina gränser på plats väldigt tydligt och resolut, dvs inte göra det till en diskussion om det är ok eller ej utan snarare ge dem ett ultimatum och säga att antingen respekterar du mina gränser eller så kan du dra?... hur ska människor annars förstå att dina gränser är fasta om att respektera dem eller ej är en "diskussionsfråga"?
Om du hade betett dig som en idiot mot en kompis och din kompis trotts det gett dig en andra chans och erbjudit dig "kompis terapi" för att se om ni kan förbli vänner men du tackar nej och påstår att kompisen överreagerar.... ångrar du verkligen det du gjort? Och är du värd en andra chans då?... OCH.... borde det inte snarare vara du och inte kompisen som gör allt för ni ska fortsätta vara vänner?

Så varför är det du som kömpar och inte han?

Så var det för mig med, det var inte sexet i sig som gjorde att jag avslutade relationen utan att min partner blev en annan person för mig efter otroheten och med den gamla personen (den jag trodde hon var) dog oxå alla känslor och förtroende. Den nya personen kändes som en främling som påminde om den gamla.

Försökte förmå mig själv att känna samma saker för henne som den gamla men det gick inte och det kändes meningslöst att tvinga mig själv att leva med någon jag varken älskade eller litade på.