Varför ses söner som mindre kul än döttrar att få?

Intressant tråd! Jag har nog inte reflekterat så mycket över det tills nyligen. Födde en dotter för tre år sedan, att jag fick ett friskt, levande barn var liksom det enda som var viktigt för mig. Nu i sommar kommer en lika efterlängtad och redan-älskad tvåa. Det första folk frågar, liksom innan de ens säger grattis, är ju om det är en pojke eller flicka. När jag svarar att det är en lillebror så är det sällan folk säger, oj va roligt med en av varje, istället har jag fått höra SÅ många gånger jaha oj ja det hade ju varit härligt med två flickor. Så konstigt och okänsligt. Vad svarar man ens på det liksom?

Väldigt skevt! Samtidigt är folk snabba med att poängtera att min dotter minsann är en riktig pojkflicka, att hon hellre leker med bilar och dinosaurier än dockor. Jaja. Jag tänker att det enda jag som förälder kan göra är att älska mina barn för prick precis den de är, oavsett kön. Göra det bästa jag kan.