Varför ses söner som mindre kul än döttrar att få?

Fast det ÄR det inte. Du får sluta lyssna på sånt helt enkelt. 
Det är nog bara att de flesta tänker sig att man kanske har en av varje. Jag har också två pojkar. 

Men du får ta ansvar för din egen reaktion. Att känna det som ett svart hål är liksom inte sunt - DU är väl glad för ditt barn oavsett vad andra säger, eller hur? 

Jag (kvinna) kan ändå tycka det inte är så märkligt. Är man själv kvinna, har nyss fött barn, känner sin egen mamma bättre än svärmor (logiskt) och man har en bra relation till sin egen mamma, så är det inte så konstigt om man vänder sig mer till henne än till svärmor. Ens egen mamma har ju fött en själv och man vet hur man själv växte upp och kanske då gärna tar råd från sin mamma. Däremot pappan till barnet, får ju ta ansvar för att relationen till hans föräldrar är bra, lika väl som jag tar ansvar för att relationen är bra till mina föräldrar. 

Det kan väl ändå inte vara de nyblivna mammornas "fel" om maken inte har så bra relation till sina föräldrar? Du skriver att det kanske är något för mammorna att fundera över - ja ok, men det är ändå inte hennes huvudansvar, eller? Det får man i så fall resonera om i paret - hur man gör med farmor/farfar/mormor/morfar? 

Tittar jag på mina syskon och mina föräldrar så har alla oavsett kön, haft superbra relation till min mamma (hon är både mormor och farmor - en sån där underbar gammal förskolefröken som alla ungar älskar). Mina bröders partners har inte haft bra relationer till sina mödrar utan faktiskt hellre vänt sig till vår mamma - så visst finns det undantag.