Mentat skrev 2023-12-26 18:23:30 följande:
Så du är alltså med på att detta är automatiska indexuppräkningar och inget aktivt beslut från regeringen att höja några skatter. Det var ju alltid något även om ingen förväntar sig annat än att du skall klaga även på detta.
Att indexuppräkningen av elskatten blev rekordhög beror ju på att regeringen fick överta en rekordhög inflation, nåja rekord de senaste decennierna åtminstone. Det röda 70-talet var betydligt värre vad gäller inflation.
Utanför Sundbyberg finns den stora världen - där hittar du de underliggande orsakerna till orsakerna till världens inflatation. - tänkte inte på det, eller?
advisa.se/blogg/inflationen-i-sverige-just-nu
"
Varför har inflationen ökat så mycket i år?Om du vill veta mer om inflationen och vad den beror på kan du läsa mer på Advisas sida om inflation. Inflationen har nämligen en rad olika förklaringar och den beror inte bara på vad som händer här i Sverige utan påverkas av hela världsekonomin.
Men enligt Riksbanken beror den extra höga inflationen under 2022 och 2023 på effekter av pandemin samt kriget i Ukraina, som ger stora störningar i globala värdekedjor. Även de höga elpriserna ökar på inflationstakten."
Sen har vi riksbanken som är fristående från regeringar.
www.riksbank.se/sv/penningpolitik/vad-ar-penningpolitik/sa-paverkar-penningpolitiken-inflationen
"Penningpolitiken påverkar huvudsakligen inflationen genom att Riksbanken höjer eller sänker styrräntan. Vad inflationen blir kommer till stor del att bero på hur aktiviteten i ekonomin förändras och hur växelkursen utvecklas när Riksbanken ändrar styrräntan. Om inflationen är lägre än målet på 2 procent kan Riksbanken bidra till att inflationen stiger genom att sänka styrräntan vilket ökar aktiviteten i ekonomin och bidrar till att växelkursen blir svagare. På motsvarande sätt kan Riksbanken höja styrräntan om inflationen behöver dämpas"
www.riksbank.se/sv/penningpolitik/vad-ar-penningpolitik/
"
I riksbankslagen är det överordnade målet för penningpolitiken formulerat som så att Riksbanken ska upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation. Det innebär att inflationen mätt med konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, ska hållas kring 2 procent. Det finns ett brett politiskt stöd för inflationsmålet och det kan ses som ett av Sveriges samhällsekonomiska mål. Du kan läsa mer om syftet med målet och bakgrunden till det på sidan Inflationsmålet.
Målet innebär inte att inflationen alltid ska ligga på exakt 2 procent. Detta är inte heller möjligt eftersom det hela tiden sker förändringar i ekonomin som gör att inflationen varierar på ett sätt som inte går att förutsäga med tillräcklig precision och inte heller att motverka på kort sikt. I praktiken syftar Riksbankens penningpolitik till att hushåll och företag ska ha förtroende för att inflationens avvikelser från 2 procent inte blir alltför långvariga och påverkar deras förväntningar om vilken nivå på inflationen som kommer att vara den normala i ekonomin.
Det huvudsakliga penningpolitiska verktyget är styrräntan. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen. Riksbanken kan också vid behov använda andra åtgärder för att säkerställa att penningpolitiken får genomslag på ett effektivt sätt, läs mer på sidan Kompletterande penningpolitiska åtgärder. Vid de penningpolitiska mötena fattar direktionen beslut om styrräntan och gör en bedömning av vilken bana för styrräntan som ger den utveckling man har tänkt sig och eventuellt vilka andra kompletterande åtgärder som behöver genomföras.
Hänsyn till produktion och sysselsättning
Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken också bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning. En politik som inte enbart inriktas på inflationen utan också tar viss hänsyn till produktion och sysselsättning brukar kallas för flexibel inflationsmålspolitik. Det kan ta sig uttryck i att Riksbanken inte alltid försöker föra tillbaka inflationen till målet så snabbt som möjligt.
Men inflationsmålet är alltså överordnat enligt riksbankslagen. Det innebär att inflationen inte alltför länge kan tillåtas avvika från målet, eftersom de långsiktiga förväntningarna om inflationen hos hushåll och företag då kan påverkas. Det kan också innebära att Riksbanken för att upprätthålla förtroendet för målet ibland kan behöva föra en åtstramande penningpolitik trots att ekonomin utvecklas förhållandevis svagt, eller en expansiv politik när ekonomin utvecklas relativt väl."
OM du verkligen tror att inflationens orsaker som det ryska kriget i Ukraina och öppningen av samhällen och ekonomier efter pandemin beror på förra regeringen så antar jag att också tomten kommer med paket på julafton.
