Är jag löjlig?

Har du inte någon vän som kan komma hem och hjälpa dig lite? Om så bara ta hand om bebisen för att kunna duscha?

Jag var ensam ganska mycket med båda våra barn för min man jobbade skift. 
Jag lärde mig snabbt hur jag skulle lösa saker för att kunna få till dusch, toabesök, matlagning osv osv osv. Var jag ensam 3-4 dagar lämnade jag alla onödiga måsten och fokuserade på det som var viktigt mig och barnen. 

Mina råd är:
1. Se till att ha mat i frysen som du bara kan värma i micron. 
2. Handla allt du behöver, blöjor, mat, hushålspapper osv osv så att du inte behöver stressa till affären i onödan
3. Tvätta undan lite så att du har kläder till allt möjligt när din man är iväg.
4. Kolla upp aktiviteter i din kommun, öppna förskolan, baby cafe osv där du kan få vara social med andra och släppa paniken. 
5. Det allra viktigaste kanske, se till att få komma iväg hemifrån! Lämna bebisen till pappan och gör något för dig själv! Gå till frissan, åk till badet och simma, ut och spring i spåret, ta en fika med en kompis. Du kan inte sitta fast i höften på din dotter! Du behöver vara ifred du också och ladda "mamma batterierna". Antingen har du tagit på dig bebisansvaret och inte släppt in pappan ordentligt eller så har han slarvat med att ta sitt ansvar. Det spelar ingen roll vem som har gjort vad, det går att ändra på, GÖR DET!