Anonym (Motsatsen mellan ord o handling) skrev 2023-04-18 18:04:46 följande:
Nej, jag anser att du har fel i ditt inlägg.
Jo, det är visat i flera undersökningar och i många olika sammanhang att relationen har väldigt mycket med eventuell otrohet att göra.
Du har otaliga gånger berättat att din partner valde att vara otrogen mot dig.
Du har otaliga gånger visat hur dåligt du bemöter andra människor.
Du har otaliga gånger skrivit att du är svartsjuk och att du uppträdde svartsjukt mot din partner.
Du, jag, liksom alla vet att en önskan att få ett avslut på en dålig relation ofta anges utgöra orsak till otrohet.
Om du valde att bemöta din partner på samma dåliga sätt och med samma svartsjuka som du i detta forum har visat att du väljer bemöta andra människor så har jag förståelse för att din partner valde att fatta sitt beslut att vara otrogen mot dig.
Med ett sådant beteende har jag förståelse för om din partners kärlek till dig falnade, om din partner upplevde att er relation blev sämre och sämre, att din partner därför önskade få ett avslut på er relation och att din partner därför fattade beslutet att vara otrogen mot dig.
Som svar på ditt inlägg så vill jag påpeka att jag tycker det är visat, det är min åsikt att du själv också har visat det, att otrohet ofta har väldigt mycket med relationen att göra.
Utifrån det du otaliga gånger väljer att visa upp i forumet och i denna tråden, att visa ditt sätt och dina personliga egenskaper, så kan jag inte se att något skulle tyda på att du skulle klara av att lösa problem i er relation på ett vuxet och civiliserat sätt.
Ditt inlägg visar att du pratar mot dig själv.
Vidare gällande ämnet och till TS vill jag också säga att man kan absolut gå vidare.
Många klarar av det på ett alldeles utmärkt sätt.
Om äkta kärlek råder och om båda verkligen vill anstränga sig, ta ansvar och jobba konstruktivt för att återuppbygga förtroendet och på att få kärleken att blomstra så vet jag att det är fullt möjligt.
Ömsesidig kärlek och ömsesidig stark vilja kan övervinna det mesta.
Sedan vad man kan glömma och vad man kan förlåta, hur lång tid det tar, det är nog väldigt individuellt.
I långvariga relationer får många, särskilt många kvinnor är min erfarenhet, någon gång någon typ av åldersnoja eller livskris.
Det är nog ganska vanligt att man då blir mera öppen för tankar och uppmuntran om att gräset kanske är grönare på andra sidan.
Men min erfarenhet är också att de allra flesta ångrar sig sedan de provat.
Det kan faktiskt utgöra en stark grund för att gå vidare, när personen i fråga faktiskt vet av egen erfarenhet att gräset inte var grönare.
Nejdå, det ENDA relationen kan göra är att möjligen skapa ett missnöje, sen hur var och en VÄLJER att hantera sitt missnöje har inte ett dugg med relationer att göra. Och beviset för detta är ju ganska uppenbar, alla springer ju inte runt och är otrogna så fort de känner sig missnöjda med något, vissa gör det andra inte alltså kan man ju omöjligen påstå att det är relationen som leder till otrohet för då skulle ju alla som hamnade i en liknande situation agera likadant och så är inte fallet.
Otrohet är inte en automatiskt konsekvens av något, det är ett medvetet VAL. Av flera olika möjligheter så VÄLJER man medvetet otrohet. Och det som avgör hur man väljer är som i alla andra sammanhang, värderingar och personlighet. Och som i alla andra sammanhang så är det alltid du själv som ansvarar för dina val och handlingar.
Hela sin argumentation bygger på att du inte har något ansvar för dina egna val och handlingar vilket givetvis inte stämmer, det är alltid DU och ingen annan än du som ansvarar för du du väljer att hantera olika situationer och hur du agerar. Att du sen inte vill ta ansvar för dina egna val och handlingar betyder inte att ansvaret inte är ditt.