Inlägg från: Anonym (Sanna) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Sanna)

    Ett eller två barn

    Det blir nog bra hur ni än gör, men litegrann så är det ju så att man vet vad man har men inte vad man får:
    - Kanske blir så långt mellan barnen att ni jämt måste dela upp er för den yngre och den äldre har så fundamentalt olika behov och intressen p.g.a. åldersskillnad
    - Du kanske blir ordentligt förlossningsskadad och livet blir sig aldrig likt igen.
    - Bebisen kanske föds sjuk eller med funktionshinder, och det tar över hela vardagen för resten av era liv.
    O.s.v.

    Eller så blir det jättebra. Storebror älskar småsyskonet och vill hänga med denne jämt. Storebror blir en riktigt lugn "hemmatonåring" så ni får sova, och lillesyskonet är en sådan som sover bra från början och också frammåt. Inga komplikationer av graviditet och förlossning. O.s.v.

    Det går ju inte att veta. Man får ju som fatta ett beslut ändå, och bara hoppas att det blir bra. Antingen fortsätter ni som nu, och det har massor av fördelar. Eller så skaffar ni ett till barn, och det kanske har en massa fördelar och knappt nackdelar (eller tvärtom).

  • Anonym (Sanna)
    Anonym (H) skrev 2023-03-28 20:28:55 följande:

    Tänk så olika det är.... Två barn känns som ingenting för mig som har fyra och tycker det är självklart med syskon (om det går såklart). Så för mig blir svaret enkelt, klart barnet ska ha syskon


    Jag har fem barn och kan ändå förstå TS.
  • Anonym (Sanna)
    GretaGris skrev 2023-03-28 20:34:25 följande:

    Ja du har helt rätt. Det sätter helt huvudet på spiken för vad jag känner. 

    Jag vet ju vad jag har idag och det är just risktagandet kring beslutet jag fastnat i.
    Samtidigt är jag nästan minst lika rädd för att fortsätta med det trygga alternativet, att fortsätta som vi har det, och sedan ångra mig. 


    Båda vägarna är ju rätt oåterkalleliga. 


    Vad ångrar du helst då? Barnet som inte blev eller barnet som blev?
Svar på tråden Ett eller två barn