• Meyer

    Passion eller Intimitet?

    Jag som många andra har följt FL av och till i rätt många år och det är några ämnen som ständigt återkommer. Det är personer runt 50 (+/-10 år) som startar trådar med rubriken "Hjälp min fru/ min man vill inte ha sex längre!"  Ofta beskrivs en situation där man på det hela är väldigt socialt, emotionellt och intellektuellt intima. Varandras absolut bästa vänner i livet helt enkelt. Livskamrat som det så fint heter. 

    Men man har helt slutat ha sex. Oftast är det TS som lider mest av det och har försökt alla möjliga vägar för att få igång sexlivet utan resultat.  De råd TS då brukar få varierar om denne är man eller kvinna. En man brukar få rådet att, gå ut med soporna oftare, sluta kalla sin partner för "regeringen" och börja jobba bort gubbmagen. En kvinna får i regel rådet att lämna träbocken och byta ut denne mot en yngre och mer livlig älskare. Sedan varvas svarsinläggen med kommentarer om att "jag skulle aldrig kunna leva utan sex"  eller "djävla egoist! ser du inte vad din partner gjort för dig hela sitt liv!" osv.


    Men ponera att du själv befinner dig i den situationen. Runt 50. Barnen är så vuxna att de klarar sig, men drabbas på barns vis vid förändringar och uppbrott. Du lever i en helt sexlös relation där ert samliv består i att er partner vet exakt hur ni vill ha er frukost, ni löser melodikrysset ihop på lördagsmorgon och kommer iväg på en vinresa tillsammans framåt hösten.


     


    Plötsigt dyker en person upp i era liv och erbjuder er sin passionerade kärlek. Adonis eller Afrodite personifierad. Ett mirakel av erotisk energi och ni lever upp på ett sätt ni inte minns att ni någonsin gjort på tjugo år. 

    Vad gör ni?


     


     

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Passion eller Intimitet?
  • Anonym (Long Dong Silver)
    Anonym (beror på) skrev 2023-03-13 10:41:33 följande:

    Det beror på hur resten av förhållandet ser ut. Om sexbristen verkligen är det enda problemet tror jag inte att jag skulle lämna. Om det däremot finns andra saker i förhållandet som skaver skulle det dock kunna vara värt att ta de risker som finns med att bryta upp.


    Kanske till viss del kan hålla med dig. Men min erfarenhet är att personen som inte är intresserad av sex heller inte vill inse att det kan vara ett problem för den andre. ?JAG klarar mig utan sex, alltså kan min partner det också.? Det sämsta du kan göra i ett förhållande, oavsett vad det gäller, är att försöka ignorera problemet och hoppas det försvinner. Om din partner upplever ett problem så måste du åtminstone kunna bekräfta att den känner så. Men det innebär ju också att man måste kunna prata om problemet och där upplever jag att det tar stopp för många. Man vill helt enkelt inte prata om problem kopplat till sex.
  • Fjäril kär

    Det många har svårt att ta in och förstå är att uteblivet sexliv är ett symptom på att något annat blivit fel/har hänt. Att intala sig att man är världens bästa vänner i det läget självbedrägeri i många fall, för då hade man inte hamnat där med dead End i sexlivet. I en nära och öppen relation med förtrolighet pratar man med varandra om känslor, tankar och förändringar i kroppen och signalerar att "det här känns inte bra" och man tillsammans gör vad man kan för att lösa det på bästa sätt... I en nära relation vågar man också prata allvar och oro och tar sig själv och partnern på allvar. Man är tillsammans orolig för klimakteriet och prostatan och vad det gör med kroppen. Man är båda måna om varandras hälsa. Och där ingår sexlivet... 

  • Anonym (Nyfiken)
    SecretGuy skrev 2023-03-13 11:09:13 följande:
    Ja, så kan man säga, vi båda hade låtit världen köra om oss och hon var känsligare för det än vad jag var. Planen var ju inte bara vad hon skulle göra utan vi alla i familjen skulle göra.

    Berätta mer om planen och vad ni gjorde!!


    Tror många är i liknande situationer och behöver tips!

  • Anonym (Long Dong Silver)
    Fjäril kär skrev 2023-03-13 12:20:05 följande:

    Det många har svårt att ta in och förstå är att uteblivet sexliv är ett symptom på att något annat blivit fel/har hänt. Att intala sig att man är världens bästa vänner i det läget självbedrägeri i många fall, för då hade man inte hamnat där med dead End i sexlivet. I en nära och öppen relation med förtrolighet pratar man med varandra om känslor, tankar och förändringar i kroppen och signalerar att "det här känns inte bra" och man tillsammans gör vad man kan för att lösa det på bästa sätt... I en nära relation vågar man också prata allvar och oro och tar sig själv och partnern på allvar. Man är tillsammans orolig för klimakteriet och prostatan och vad det gör med kroppen. Man är båda måna om varandras hälsa. Och där ingår sexlivet... 


    Och här ligger väl ofta problemet att just sexlivet tycker man att man kan utelämna. Den som inte är sugen på sex har heller inget intresse att prata om det för det skulle innebära att man behöver ta tag i nåt man kanske tycker är jobbigt.
  • Fjäril kär
    Anonym (Long Dong Silver) skrev 2023-03-13 12:59:10 följande:
    Och här ligger väl ofta problemet att just sexlivet tycker man att man kan utelämna. Den som inte är sugen på sex har heller inget intresse att prata om det för det skulle innebära att man behöver ta tag i nåt man kanske tycker är jobbigt.
    Och det är då man ägnar sig åt självbedrägeri och tycker att man har det sååå bra och är världens bästa vänner som har sån fin relation... In my ass.
    I en bra relation kan man prata om allt.. Även det jobbiga.. 
  • Anonym (Andreas)
    Anonym (Long Dong Silver) skrev 2023-03-13 12:59:10 följande:
    Och här ligger väl ofta problemet att just sexlivet tycker man att man kan utelämna. Den som inte är sugen på sex har heller inget intresse att prata om det för det skulle innebära att man behöver ta tag i nåt man kanske tycker är jobbigt.
    I ett bra förhållande med respekt för varandra hamnar man inte ens där, utan klarar av att ta dom jobbiga bitarna innan dom blir ett problem. I ett samspelt förhållande har det för längesen flaggat för dalande sexlust och båda två har uppmärksammat det. 
  • KimLinnefeldt

    Jag tycker inte att det är rimligt att kräva av sin partner att hen mot sin vilja ska leva utan sex i tio, tjugo eller fler år. Då bör man acceptera att gå skilda vägar eller att den med mer lust tillåts ha en älskare/älskarinna. Eller att onanera tillsammans. Finns många varianter. Att bara utsätta den andre för torka är grymt.

  • Anonym (Long Dong Silver)
    Anonym (Andreas) skrev 2023-03-13 13:31:06 följande:
    I ett bra förhållande med respekt för varandra hamnar man inte ens där, utan klarar av att ta dom jobbiga bitarna innan dom blir ett problem. I ett samspelt förhållande har det för längesen flaggat för dalande sexlust och båda två har uppmärksammat det. 
    Ja, och det förutsätter också att båda har ungefär samma lust. Annars kommer den ene känna frustration och den andre lättnad över att det går ner. Så var det iaf i mitt förra förhållande.
  • Meyer
    Anonym (beror på) skrev 2023-03-13 10:41:33 följande:

    Det beror på hur resten av förhållandet ser ut. Om sexbristen verkligen är det enda problemet tror jag inte att jag skulle lämna. Om det däremot finns andra saker i förhållandet som skaver skulle det dock kunna vara värt att ta de risker som finns med att bryta upp.


    Jag försökte beskriva en situation där inget annat skaver för jag får uppfattningen att så ofta är fallet i alla olika livsberättelser som blir till trådar här.

    Men samtidigt. Om det nu är så som du säger så får ju allt annat så oerhörda konsekvenser. Det räcker att man upplever att partnern låter äckligt när denne äter så blir det tillräckligt för skilsmässa - om nu även ett torrt sexliv också ligger där i potten. 


    Jag tänker ibland på på hon som skilde sig för att mannen efter 20 års äktenskap köpte fel lösgodis en fredag. Det kanske är en skröna men det ligger något tankeväckande i det.  Har partnern så dålig koll vad man gillar och inte gillar att denne lyckas pricka in alla "äckliga" lösgodisar, så är det ett ganska tydligt tecken på att partnern varken känner en särskilt väl eller är särskilt intresserad och att det slår igenom på alla plan i relationen. Inte minst sexuellt. 

  • Anonym (beror på)
    Meyer skrev 2023-03-13 14:48:46 följande:

    Jag försökte beskriva en situation där inget annat skaver för jag får uppfattningen att så ofta är fallet i alla olika livsberättelser som blir till trådar här.

    Men samtidigt. Om det nu är så som du säger så får ju allt annat så oerhörda konsekvenser. Det räcker att man upplever att partnern låter äckligt när denne äter så blir det tillräckligt för skilsmässa - om nu även ett torrt sexliv också ligger där i potten. 


    Jag tänker ibland på på hon som skilde sig för att mannen efter 20 års äktenskap köpte fel lösgodis en fredag. Det kanske är en skröna men det ligger något tankeväckande i det.  Har partnern så dålig koll vad man gillar och inte gillar att denne lyckas pricka in alla "äckliga" lösgodisar, så är det ett ganska tydligt tecken på att partnern varken känner en särskilt väl eller är särskilt intresserad och att det slår igenom på alla plan i relationen. Inte minst sexuellt. 


    Med annat som skaver menar jag inte främst såna småsaker som hur man låter när man äter, utan allvarligare saker, som att personen beter sig egoistiskt på olika sätt eller har en annan syn på hur man vill leva i framtiden.

    Jag tror inte att någon skiljer sig enbart på grund av fel lösgodis, utan skulle gissa att det var mycket mer som låg bakom.
Svar på tråden Passion eller Intimitet?