Ex hotar med familjerätten

Jag tycker väl inte att det är direkt besvärligt, det är min arbetsgivare som tycker det. Det har ju fungerat just när vi har haft samma vårdnad om barnen. Är ju inte bara att sluta jobba heller, då står jag utan arbete, och risken är att jag kanske inte får vara kvar om min arbetsgivare får som han vill.

Skulle förmodligen inte funka att jobba natt de veckor jag då är tänkt att ha barnen, sen är frågan, ska de då skeppas fram och tillbaka var och varannan dag eller kommer hon plocka mer umgängestid och börja kräva mig på underhåll och grejor?

Jobba natt, skjutsa barn till fritids och skola, försöka sova nån timme, etc. Nån lär ju passa barn på natten också. Så det säger väl sig självt att det inte funkar.

Blir en himlans massa jobb att leta både bostad och nytt jobb i så fall, något som mitt ex anser sig slippa behöva bry sig om.

Det jag reagerar mest på dock är ju att hon bara tagit sig rätten att göra som hon gör. Och hon vill skynda på allt med hus och barn och bara lägga locket på. 

Inte ett ord när hon lämnar barnen här, får inte veta om de varit sjuka, vad som händer i skolan, det lär jag prata med läraren eller höra från barnets kompisar / föräldrar. Sen när de ska hämtas så de fort in i bilen. Försöker man ringa och prata är det bara korthuggna svar, om ens svar alls.

Ärligt talat orkar jag inte läsa allt som skrivs för av erfarenhet dyker det alltid upp de som tror sig veta mycket mer om situationen än vad man som ts själv gör.

Jag har som sagt inte slängt ut henne ur huset. Hon drog själv, hon har haft stora svårigheter att ens vilja diskutera saken, hänvisar till olika bortförklaringar. Gnäller nu på att det blir så sjukt dyrt för henne,hon skapar olägenheter för sin omgivning, barnen mår dåligt av att hoppa fram och tillbaka.

Sen förstår jag verkligen inte varför folk tycker att man bara ska byta jobb hursomhelst. Det är för fan inte bara att byta. Jag är glad som har fast jobb öht. Det tar en himla tid och energi redan nu då allt ansvar som vi delade på nu faller på mig varannan vecka. 

Det är ingen situation som jag aktivt valt eller aktivt försatt mig i. Jag har försökt få till en diskussion med barnens mamma, men det har inte fungerat att kommunicera. Hon har problem att gå utanför ramen, om hon inte kan argumentera eller är på väg att förlora en diskussion, då lägger hon locket på.

Nu har hon väl slut på argument så då åker väl familjerätten in. Det är inte bara att flytta, måste ju bli nånstans där jag både hinner till jobb och förskola skola inom rimlig tid. Men med tanke på alla återkommande sms och kommentarer när hon hämtar och lämnar barnen om att jag måste ut ur huset känns det som hon skiter i om jag flyttar till en 4a eller 1a i något getto. 

Hon tror väl att familjerätten ska kunna tvinga mig ur huset fortare jag vet inte