Ni som lämnat pga osynkad sexdrift

I första hand ni som levt som gifta med hus och barn och hela kitet, och valt att lämna på grund av att sexlivet inte fungerat under en längre period, eller att ni haft stor skillnad i sexlust. 
Har ni ångrat er och känt att det inte var värt det? 
Kanske träffat någon ny som ni matchar med sexuellt, men ändå längtar tillbaks efter att leva med barnens andra förälder i en kärnfamilj?
Eller legat runt ett tag och sedan känt att, jaha, det här var ju kul men nu vill jag stadga mig, det var inte så dumt ändå att ha familj.

Som ni säkert förstår så frågar jag för att jag är i den situationen och det här är kanske min största rädsla att överkomma, att jag ska känna såhär om några år.

Vårt sexliv har inte fungerat på många år trots att det inte finns några tydliga orsaker med i bilden som småbarn (våra barn är i skolåldern), sömnbrist (vi sover alla tillräckligt) hälsoproblem (vi är fullt friska och tränar regelbundet) brist på kontakt (vi har regelbundet egentid med barnvakt och pratar ofta om högt o lågt). 
Självklart har vi pratat om det men ju mer vi pratar desto mer låser det sig. Vi har även provat att inte ha sex under en period, det ledde till att den ena parten tyckte allt var toppen och ville förlänga perioden medan den andra parten bara längtade till perioden skulle ta slut så vi skulle kunna ha sex igen. 

Ni som valde att gå isär, vad sade ni till omgivningen? Sade ni som det var eller använde ni någon omskrivning om "glidit ifrån varandra", "växt isär", "olika mål med relationen" osv? Och vad sade ni till barnen och hur tog de det?