Anonym (fundera) skrev 2023-02-15 17:41:26 följande:
Du behöver tala med någon, hör med din bm och byt om du känner att personen är 'partisk' åt det ena eller det andra hållet. Du ska få stöd i att själv komma fram till ett beslut och inte övertalas åt nåt håll.
Min personliga åsikt är att man först och främst behöver ta hand om de barn och de relationer som redan finns. Men samtidigt förstår jag att abort inte är lätt, jag har själv gjort en och det var rätt beslut för mig även om jag egentligen ville ha ett barn till.
De är nu ca 14 å sen och det känns fortfarande som rätt beslut även om jag aldrig fick några fler barn.
För- och nackdelar för er?
Får ni plats i ert nuvarande boende? Funkar bilen/bilarna ni har nu? Kommer era barn att kunna fortsätta med sina aktiviteter om de ha några? Får ni ihop logistiken med ett barn till? Ska ni dela på föräldraledigheten?
Kan ni gå i gemensam terapi för att få klarhet i exakt varför ert förhållande tagit så pass mycket stryk? Om ni inte redan vet det, isf vad kan ni ändra och göra annorlunda om ni behåller?
Tack för svaret! Tror du har rätt i att jag/vi bör prata med en professionell för att reda ut alla tankar och känslor i detta.
Praktiskt funkar det ok tror jag, vi får plats hemma. Borde funka ett tag iaf bilmässigt. För barnen skull det funka praktiskt, tror det skulle vara skönt för dem med ett lägre tempo om dagarna som en föräldraledighet skulle innebära (inget fritids och korta dagar på fsk). Aktiviteter skulle också funka. Logistiken skulle funka, men vi skulle få dra ner på egentid. Föräldraledigheten räknar jag med att vi skulle dela.
Förhållandet har väl till stor del tagit stryk pga sömnbrist och därmed bristande energi och kommunikation. När dagarna är så fulla som de blir med ett spädbarn har vi missat kommunikation och att snälltolka varandra. Har också tagit flera år för sexlivet att återhämta sig någorlunda. Samtidigt känner jag att barnen är äldre, vi har hittat våra roller som föräldrar och blivit stabila där på ett helt annat sätt än när vi fick barn sist. Men känner inte att jag kan bortse från risken att vår relation inte skulle få den omvårdnad den behöver..