Jag har haft relationsproblem hela mitt liv

Som det redan nämnts är det väldigt viktigt du jobbar mot den där bitterheten, det är något som oftast väldigt mycket lyser igenom och får folk att rygga. Det är såklart inte lätt, men du skjuter verkligen dig själv i foten med det där om att inga tjejer går efter personligheten och att det skulle ha att göra med din icke svenska bakgrund eller att människor är avundsjuka etc. Självklart finns det tjejer som helt enkelt är skit och det finns säkert de som inte är intresserade pga din bakgrund men det är verkligen inte majoriteten och att snöa in på det kommer skicka ut "aura" som är väldigt oattraktiv. 

De är inte heller någon större idé att försöka med de där som är "pickup artists" - vissa människor har "det" och för dessa är det lätt och har inte alls med att göra med de råd de ger, för andra är det svårare och de kommer inte lyckas bättre för de försöker härma de som har det lätt då det snarare är subtila förmågor att läsa av andra och att se när det är läge i kombination med ett avslappnat självförtroende. Naturligtvis kan även människor som inte riktigt har det där ha det lätt om de är ovanligt fysiskt attraktiva, men de där som har "det" behöver verkligen inte något imponerande yttre för att charma både män och kvinnor - känner själv en vindögd snednäsad, inte särskilt lång eller vältränad datanörd som alltid drar till sig människor - både män och kvinnor dras till honom och vill umgås. Han själv fattar inte vad grejen är, men han är vänlig, rolig, hjälpsam och tar inte sig själv på särskilt stort allvar. Dessutom är han en trygg ledargestalt, men det finns verkligen inget kaxigt med det. Blir han nobbad bryr han sig inte särskilt om det (numera är han gift så inte aktuellt längre, men varit många kvinnor innan det). 

Hade även på universitetet en klasskamrat som också i viss mån hade "det" även om det inte var lika tydligt och han hade inte massor med kvinnor på det sättet, men som helt enkelt fick alla omkring att må bra, som ledigt flörtigt pratade med kassapersonalen på ica utan att det var något försök att faktiskt flörta utan han var bara trevlig och fick dem att le och skratta. Snäll och vänlig och omtänksam han också, lite överviktig och också datanörd (läste datavetenskap). Hade jag varit singel hade jag absolut tagit chansen när han försökte lite, istället var vi vänner och det fanns aldrig någon hint om någon knepighet mellan oss bara för att jag inte besvarade intresset (han var verkligen genuint ok med det, sett många killar som låtsas och hoppas och det är oftast rätt tydligt - inte heller ändrades något mellan oss när han skaffade flickvän). 

Sen fanns det de där som aldrig riktigt lyckades få till det och gemensamt för dessa var oftast bland annat just det där med att läsa av timingen, de var de som gick fram vid helt fel tillfälle och fick allt att bli konstigt och obehagligt, ska man "ragga" behöver man vara riktigt riktigt bra på att läsa av det och ha mycket charm. Vi har inte så mycket tradition av det i Sverige att "ragga på främlingar" (det är därför det kan gå bättre med mängdraggande taktik som ofta föreslås av datingurus från andra länder medans det inte är särskilt framkomlig väg för de flesta här om man inte verkligen har "det"). 

Så - läste alltså datavetenskap så vi var väl 3 tjejer totalt i klassen och resten killar, de flesta nördiga och blyga och nog majoriteten oskulder när de började oavsett ålder. De allra allra flesta fick ändå till det förr eller senare om de inte drog sig undan det sociala. Det du verkligen ska utnyttja är att du läser på högskola/universitet och att ge dig in i kårliv och liknande även om du inte känner att det är "din grej", ångrar själv att jag inte tvingade mig själv mer in där. Då spelar det inte så stor roll att det inte är så många tjejer i klassen, du kommer stöta på folk från andra program också och i alla fall då var faktiskt datakillarna rätt populära bland tjejerna på de tjejdominerande programmen. Det är också en jättebra väg att få mer vänner och kontakter generellt då du säger du tappat kontakten med många. Tyvärr kan det vara lite halvt måste med ett visst mått av alkohol i de sammanhangen - det tenderar att krävas lite mer personlighet för att "komma in i gänget" om man helt avstår. 
Men det är absolut ett av de lättaste tillfällena i livet att knyta nya vänner samt kontakter med det motsatta könet, så sikta på att involvera dig så mycket det bara är möjligt i alla möjliga sammanhang i studentlivet. Att man lever lite annat liv än t ex i korridor/studentområde gör det ju lite svårare, man får lägga manken till lite mer för att involvera sig. I din situation är det nog det som kan ge allra mest "payoff". Se dock till att du har en allmänsocial attityd till det - tjejer måste vara bonus, fokus ska vara att umgås och lära känna så många människor som möjligt. Genom lokala dataklubben började en del av de blygaste spela ihop och så var det någon som kände någon som bjudit in till pokerkväll och så blev det plötsligt utgång, eller kåren där de lärde känna fler som råkade ha någon syster som de lärde känna som hade någon kompis där intresse uppstod etc. 
Allra lättast är naturligtvis genom att haka på "allt" i samband med insparken men det låter som du läst ett tag och då får man leta mer aktivt för att hitta vägar in. 

Lycka till!

Fast min poäng var lite att du nog måste se saker som en allmänsocial grej som ett mål i sig snarare än en perfekt match - bekanta som leder till andra bekanta osv för att helt enkelt öka mängden människor du kommer i kontakt med inte "en perfekt vän-match" heller. Det finns gott om dataspelsnördar som också är sportnördar (även om det är mer vanligt att titta än utöva, men finns både ock) - t ex han som nu är gift jag nämnde är helt galen supporter av ett specifikt fotbollslag - inget kommer emellan matcherna där inte. 
Det där med mer matchande intressen är viktigare om du ska hitta just vänner i klassen sammanhang men inte alls så viktigt för att hitta allmänsocialt umgänge via exempelvis kåren där umgänget är mer grejen. Du hakar på en sak som leder till att du kommer i kontakt med vissa människor som ger dig öppningen att haka på något annat (det kanske inte är något du tycker låter superintressant men haka på ändå! du har ingen aning om vilka det leder till att du träffar där som får med dig på något helt annat osv). Du målar in dig lite i samma hörn att "det inte klickar" som de där tjejerna som nobbar dig utan att ge en chans - det är inte exakt samma sak men lite samma princip - och i en situation som du beskriver att du är i något du verkligen förlorar chanser på. 
Finns det möjlighet att jobba i bar på kåren? Ta den i så fall så kommer du i kontakt med massor av människor, speciellt sociala människor som ofta känner många andra. Bartenders är kända för att få väldigt mycket erbjudanden, om det är för att de har jobbet eller om det är för det är mest utåtriktade människor som gillar att ha kontakt med främlingar som söker sig dit kan man debattera - men jag är rätt säker på att det är lite av båda, men just på kårer finns möjligheten att göra sådant i större mån då det är ofta är mer eller mindre idéellt. 

Det spelar heller inte så stor roll att det inte är särskilt mycket tjejer på själva skolan, vore det lättare om det vore så? jo lite grann kanske men poängen är att ju fler du umgås med desto fler andra människor kommer du i kontakt med för de känner i sin tur andra. Få är så sociala som festande studenter, rätt säker på att inte resten nöjer sig att festa bara med killar bara för att det inte är en massa tjejer som går där. Men är du inte med så finns aldrig chansen att bli bekant med den där bekantas bekanta som har en syster som har en kompis som etc.

Funkar inte nät och appdating alls för dig (och det inte är för att du har preferenser som råkar vara tjejer som du inte är rätt typ för) så är det ju inom sociala cirklar det måste ske och du har konstaterat att du inte har så stora sådana och de du har mycket låst in sig i tvåsamhet - alltså måste du vidga dessa. akta dig för det resonemanget, det är en jättefälla in i bitterhet. Människor förändras genom livet, de mognar, växer upp, lär sig av sina misstag eller bara ändrar smak. Visst finns det vissa som "söker en stabil partner för att det är dags" och där tar någon de egentligen inte vill ha eller nöjer sig eller vad som, men det behöver det inte alls vara frågan om bara för att man är kompatibel med olika personer vid olika tillfällen i livet. Mitt senaste ex hade jag inte tagit i med tång när han var ung. Varför? han var omogen och prioriterade mest att festa och droga (inte missbrukare men i samband med festande) vilket jag aldrig varit intresserad av och han hade säkert tyckt jag varit lite tråkig då. Istället möttes vi senare i livet när han växt upp och slutat med sådant och många av hans andra kvalitéer kommit fram. Varför skulle jag fixera mig vid att vi inte hade passat ihop tidigare i livet istället för att vi passade ihop nu? Tyvärr fick vi bryta av praktiska skäl, men vi hade underbart tillsammans och passade perfekt ihop i den fasen. 
Oavsett att du inte gillar att någon påpekade incel-resonemang ovan så är det här också lite del av det och det förutsätts ofta en sådan bild när det gäller om man är intresserad av en viss typ i olika delar av livet att det är tjejer som vill "knulla runt med häftiga typer och de bara ignorerar mig som är så bra och stabil" - det kan lika väl vara som med mitt ex. Det finns även de som startar livet super seriöst väldigt ungt och ändrar sig åt andra hållet senare. Det är ju ett faktum att de allra flesta i tidiga 20-års åldern inte är så väldigt intresserade av seriösa förbindelser utan mer gillar att festa och ha roligt - både tjejer och killar, är man då annorlunda från det så är man kanske inte så intressant som partner då. Då finns det helt enkelt lite färre att välja mellan och så får man fundera ut på hur man vill hantera det hela. Antingen att försöka göra sig lite mer attraktiv för den typen av personer (fast är man verkligen så intresserad på riktigt av någon som har helt andra värderingar och intressen och vad man vill göra än sig själv? eller är det mest ett FOMO som spökar?), eller så får man leta på andra platser/sammanhang, eller som det nämns lite ovan så kanske man också får inse att med tiden så finner det fler i samma ålder som man matchar med om man helt enkelt är lite "lillgammal". Många människor har olika "glansålder", är nog inte särskilt kul heller för de som är jättekul festar typen med massor av vänner och partners när man är väldigt ung och senare i livet får svårt istället - finns rätt många sådana också. 

Den andra killen som charmade kassörskorna? Han började senare bugga efter studenten när han börjat sitt datajobb och träffade sin blivande sambo där då han växte ifrån sin flickvän under studierna. 

Det är nog inte helt dumt att du försöker igen med samtalskontakt (det finns lite olika typer och de jobbar på olika sätt) för att ta dig ur vad som verkar vara lite låsta tankegångar om "hur det är", det kan vara svårt att ta sig ur dem själv och de brukar mest leda till bitterhet och en känsla av att vara förorättad och illa behandlad snarare än ett lyckligt liv. 

Man får prova på nya sätt om det man provat och inte fått fungera inte fungerar, det kommer aldrig hjälpa om man låter en slutsats av att "alla andra är dumma och fel på" - ibland kan det vara så att andra har varit det men det hjälper ändå inte då den enda man kan förändra är sig själv och låter man det definera sig och låta oförätter bita sig kvar låser man bara fast sina tankegångar och mår skit istället för att komma framåt. 

Sen alltså om nu en tjej var mer intresserad av en missbrukare än dig, vilken förlust är det då? Är det en tjej som du skulle vilja ha? Om du inte själv tycker att det där med mycket droger inte är någon big deal, och tycker du det så är det väl inte konstigt om hon inte tycker det heller? Han hade väl då något annat hon riktigt gillar som du inte har - inte särskilt troligt att det var själva missbrukandet som var det attraktiva, det var troligen bara ingen viktig grej. 

Hon du försökte bjuda med på en match, ja det är väl sånt som händer - kanske var hon upptagen med något (kanske familjeproblem som stressade eller vad som vilket är pågående och inte bara något inbokat just den tiden), eller så var hon inte intresserad av en eller annan anledning (precis börjat träffa någon annan, precis kommit ur ett förhållande och inte öppen för ett nytt eller helt enkelt inte intresserad av dig på det sättet), det händer ju. Självklart blir det stort hos en själv om man "aldrig får ja" - men som en isolerad händelse är det ju inte konstigt alls, de allra flesta är man inte intresserad av på det sättet även om man kanske trivs ihop inom ett projekt eller som vänner. Visst ska man titta efter tendenser och om det aldrig går försöka hitta en gemensam nämnare som man kanske kan ändra på, men det är farligt om man låter enstaka exempel bli jättestora, man måste fortfarande se dem som isolerade händelser - det är inte en slump att sannolikhetslära är svårt att helt förstå och ta in för de allra flesta då man instinktivt tror att det är annat som gäller. 

Försökte mest peka på att det är lättare att få till de kontakterna utanför just studiesituationerna och lättare när det är en situation mer inriktad på att ha roligt och umgås (som t ex kåren) där förutsätts man inte ha lika mycket gemensamt, alltså inte klasskompisarna (även om man såklart ska haka på om de bjuder in till sociala aktiviteter där också) utan andra student sammanhang, svårt att förklara om man inte själv sett skillnaden. Det kan vara steg på vägen till att få just de positionerna, man får engagera sig allmänt först. 

Det där med "om vi båda är singlar då" är ju dels ett skämt men det är framförallt inte allvarligt menat utan vad de gör är att försöka ge dig en komplimang samtidigt som de förklarar att de inte är intresserade. Det är ju såklart inte roligt att någon inte är intresserad, men vad de säger är att de tycker du är trevlig trots att de inte är attraherade. Såklart ska man inte senare bli ihop med just den personen senare om det inte är så att man är nära vänner som inte riktigt passar ihop av någon anledning. Det är dock normalt inte några ekonomiska motiv inblandade där, det är lite av en myt som sprids just inom vissa kretsar. Som sagt inte kul att någon inte är intresserad men jämför det med "nej fy fan dig vill jag inte ha något att göra med". Är man ändå bekymrad över att någon skulle ha ekonomiska motiv, ja då får man naturligtvis se till att den man slår sig ihop med har en egen stabil ekonomi, oavsett när i livet man träffas. En sådan "golddigger" är snarare så redan som ung och då hade du väl redan varit föremål för sådana tidigt med företag osv.? De allra flesta har snarare senare i livet egen ekonomi och mindre benägna att "leta försörjare" utöver att det är rätt naturligt att vilja att partnern har en ordnad ekonomi om man ska bilda familj. Däremot är det såklart så att olika kvalitéer är viktiga i en partner beroende på var man är i livet och vad man söker helt oavsett kön. Är man inte ute efter något seriöst och mest bara vill festa så är naturligtvis en kul typ som gillar att festa en attraktiv kvalitét. Letar man efter ett seriöst förhållande och att bilda familj så är någon som är trygg och pålitlig en attraktiv kvalitét medans en kul festar typ något negativt. Det gäller ju båda könen. I den tidiga 20-års åldern är majoriteten inte ute efter något seriöst, särskiljer man sig där så matchar man med färre. Människor förändrar sig genom livet helt enkelt. Det är såklart svårare att se om man hamnat lite utanför och bara haft ett utanför perspektiv genom delar av livet. Observera här att jag hör till de som inte heller varit "högvilt" för de som velat ha ihop det med en energisk kul festare, men är nästan 20 år äldre än dig så har hunnit få lite mer perspektiv på människors förändringar. Då är det lättare att se att det är helt kontraproduktivt att skylla på andra att de inte värderade mina kvalitéer högre när de var yngre och sökte något helt annat då, att det viktiga är hur vi passar ihop NU. 

Självklart är det jättejobbigt och svårt när det är en "trend" så att säga, men fortfarande viktigt att se till att se utanför det. Det låter verkligen skitkonstigt att någon påstår att de är kära i dig och att det är fake, var det omogna tonåringar? Annars bör du verkligen se över vilken slags människor du umgås med. Har aldrig någonsin stött på någon som skulle göra det. Förbättra sin image? va? Vad är det för konstigt resonemang? Hur skulle det förbättra någons image alls? Det närmsta jag kommit det resonemanget är unga tonårstjejer och killar som hävdar de är intresserade av samma som alla andra också är för att inte sticka ut med att ha annan smak än resten, men det låter ju inte relevant för din situation. 

De allra flesta psykologer och kuratorer idag är mer KBT fokuserade och inte så mycket på att dra upp gamla känslor, men däremot kan det vara viktigt att identifiera vad man kände som fick en att agera på ett visst sätt för att sätta strategier för att få en att agera på ett mer produktivt sätt nästa gång man känner så osv. Så speciellt i en inledande kontakt kan man behöva gå igenom det för att hitta nycklar framåt. Se till att du framför att du framförallt vill se framåt och ha ett praktiskt förhållningssätt snarare än att älta känslor i det förflutna. Hur man känner/känt i en viss situation är dock viktigt för att "hitta problemet" och arbeta på att förändra det. Hur du har känt i det förflutna påverkar ju verkligen hur du ser på din situation idag till exempel (med bitterhet och att enskilda situationer blir viktigare än de borde för att det blir en del av ett mönster pga tidigare erfarenheter), men fokus kan ju fortfarande vara på hur man ska komma vidare. En del behöver ju naturligtvis mest få ventilera saker, men det är ju inte fel att påpeka att det är inte vad man är ute efter.