Gör en ny trådstart tycker jag. Det du frågar stämmer inte med alternativen. Alternativen antyder att du vill ha en diskussion om huruvida kvinnor ska nöja sig eller få ha krav på sina partners. Rubriken frågar dock om kvinnor faktiskt nöjer sig eller inte. Sedan är alternativen ledande i sin karaktär.
Utan hänsyn till omröstningsalternativen är ju frågan hur fri viljan är i val av partner? Krav går att upprätthålla så länge det finns andra som uppfyller dem, när inte det går görs en omvärdering.
Sant. Samtidigt är det fortfarande ett val hur man lever. Vissa människor förblir ju hellre ensamma än att vara med fel person medan andra hellre är med fel person än att vara ensamma.
Inget är fel egentlig. Men om folk förstod att de faktiskt valde skulle nog livet bli enklare för dem att leva.
Dynamiskt tankesätt. Jag väljer hellre att leva med någon jag inte egentligen vill vara med eftersom det är bättre än att vara ensam. Alltså jag är kan vara tacksam för det jag har även om det inte var vad jag tänkte mig. Jag kan också jobba mig vidare och våga vara ensa.
Statiskt tankesätt. Jag måste leva med någon jag egentligen inte vill för jag kan inte få det jag vill för det jag vill gör mig inte till vilje. alltså. Stackars mig som inte får det jag vill ha och måste nöja mig med mindre än jag förtjänar. Vad kan någonsin bli bättre om inte andra ändrar på sig?
Precis. Och även inom determinism finns det olika syn på hur fullständigt det styr. Mjuk eller hård. Även om man tror på den hårda varianten och tänker att precis allting är förutbestämt i och med ens start i livet och att de egna valen bara är en subjektiv upplevelse så kan man ju isf råka tillhöra den skara som ändå bryter upp från en meningslös relation utan attraktion och sedan skaffar sig en meningsfull eller vara den typen som hellre lever ensam än med fel person i slutändan och då är fortfarande den här delen av konversationen helt meningslös i förhållande till trådstarten som undrar om kvinnor vill ha någon de vill ha och sedan ställer upp svarsalternativ som inte stämmer överens med rubriken. valet, vi kan säga inom situationstycken, kvarstår dock fortfarande.
För om allting är förutbestämt så är alla ensamma människor som är attraherade av någon de inte får precis där de ska vara i allas våra liv. Det är ju meningen. Alla som nöjt sig är det med och alla som klarar av att anpassa sig så att de kan fylla sitt liv på ett för dem meningsfullt sätt likaså. Om allt är delvis förutbestämt pga tidigare upplevelser men ett visst fritt val kvarstår är valet högst närvarande och om man tror att människan får förutsättningar som hon sedan (beroende på kapacitet) kan spinna vidare på helt fritt på finns också ett val. Skillnaden är väl att vid determinism i ur strikt synpunkt handlar valet kanske mest om att acceptera eller underkasta sig?