Hur dejtar man?

Kalla inte kvinnor hjärtat (tror jag?) Finns ju fler i tråden att fråga. 

Ja, med betoning på lite. 

Jag gillar att träna och då är jag totalt asocial. Vill absolut inte prata med någon då, då vill jag plåga mig.

Konserter, jovars, jag älskar musik men det är väl i så fall en andra eller tredje dejt, man går väl inte själv på en konsert för att träffa någon? 

Min naturligaste miljö är väl i jobbsammanhang, och där träffar jag mest andra yngre eller äldre gubbar (finansbranschen).

Men jag har ju utbildat en del förut, det kanske kan vara en tanke. Då får man ju allt ljus på sig. Måste bara hitta en lämplig kurs som locka horder av kärlekskranka snyggingar och där man helt naturligt kan föreslå att fortsätta diskussionen över ett glas Pol Roger. Hur svårt kan det vara egenligen...

Jag tror det handlar om att utöka den krets man umgås med. Lätt att bli fast i gamla vanor och göra samma sak varenda kväll och helg. Träffar du nya vänner, så har ju de vänner och plötsligt är man på nån trevlig aw med nån snygg och rolig månniska. :D 

Kvällskurs för att lära kvinnor om aktiesparande?  Vet att banker arrangerar liknande kurser. Om hur man blir smart kring din privatekonomi. Det kanske du skulle vara en bra lärare i? 
Eller drejning. ;)

Tack for tipsen. Jag får bereda mig på en utmanande vår med fotriktiga skor och rejäla senioraktiviteter, inte alls det sus och dus som Skånegatan förespeglade mig innan jag alienerade henne och troligen halva Vällingby genom att kalla henne hjärtat. 

Framtiden är oviss, men spännande.

Ha, det där tipseet är ju guld värt! Och så ber jag alla som anmäler sig till kursen att skicka med foto och uppgift om civilstånd. Vilket omedelbart omöjliggör att kursen hålls i Swedbanks eller typ Aktiespararnas regi. Nä jag behöver en skrupelfri, närmast misogyn, bank för att acceptera det. Typ Carnegie eller kanske Penser. Fast de har ju å andra sidan inga kvinnliga kunder. Vilket dilemma.

Vällingby mår fint. Vällingby mår bra. Vällingby är nog tuffare än somliga tror. Ingen alienation, du fick jättebra tips också när Vällingby borstade tänderna och flossade. Godnatt! 

Kom tillbaka och berätta om dina lärdomar och nya ragg! 

Mer seriöst, intressant att höra vad en man vill ha ut av dejtandet i 50-årsålder? 

Jag skyndar långsamt, måste ju köpa vandringsskor m m först så det tar nog ett tag innan jag kan avrapportera. Men jag lovar återkomma.

Det är nog ingen större skillnad på vad jag vill ha ut nu jämfört med vad jag ville när jag var 25. Att få lära känna någon lite över en drink, har man kul så fortsätter man till middag på en experimentell koreansk restaurang, funkar det så har man kanske någon att gå på den där svartvita uzbekiska filmen eller Leon Redbone konserten med och funkar även det så kanske man har ett sällskap på en weekendresa och börjar man inte ens slåss då så har man kanske slutligen någon som vill hjälpa en inreda ett hus på rivieran. Men det är otaktiskt att prata om över första drinken :D 

Konceptet med en utökad familj med massa bonusbarn åt båda håll känns däremot inte alls särskilt lockande när man levt i kärnfamilj (nåja) i över 20 år. Men det är ju inte heller något man behöver bekymra sig så mycket när man tar det där första glaset skumpa, som är fokus nu.

Over and out för idag.

Jag är 51 och har varit på dejtsidor i 20 år. Inte träffat rätt. En del säger att då bör man testa annat. Kurser har jag blivit tipsad om. Välja en med många kvinnor, även om jag inte är intresserad av kursen.
En del säger också att män måste sänka kraven, inte vara kräsna.