Är det möjligt för en man att ha en helt platonisk vänskap med en snygg kvinna?

Den platoniska vänskapen med förtroligt umgänge mellan en stöttande man och en någorlunda attraktiv kvinna är och har alltid varit ett ömsesidigt hyckleri.

Mannen låtsas vara intresserad av 'bara vänskap', men har alltid sina baktankar och dolda agenda om att kanske försöka slå till någon gång i framtiden. Kvinnan vet naturligtvis innerst inne om det och är smickrad över uppmärksamheten, men har samma intresse av att låtsas som att det är 'bara vänskap'.

Oavsett kön så är det Maslows behovspyramid som gäller, sexuell attraktion är ett mer grundläggande behov än altruistisk vänskap. Så om man skall hyckla det ena för att uppnå det andra så gör man det. Men motparten är sällan totalt ovetandes.

En man kan naturligtvis ha vänskap med en attraktiv kvinna så där rent allmänt på samma sätt som han är vän med hundra andra.

Vad som är svårt att ha är en 'kompis' relation där mannen påtar sig rollen som den stöttande och den attraktiva kvinnan anförtror sig till honom som till sin bästa väninna. En sån förtrolig relation, där parterna måste poängtera att den är ¨platonisk' eller 'bara vänner' har nästan alltid en dold agenda. Agendan kan ha ett långt tidsperspektiv, men utan attraktionen skulle det platoniska förhållandet inte existera.

Det finns ju så många människor omkring en, vem skall man välja att känna altruistisk vänskap med? Enklast är väl att välja någon man är attraherad till. Altruistisk vänskap är bara så mycket lättare att känna när den i själva verket är sublimerad sexuell attraktion. Både i och utanför kloster.

I en situation där både mannen och kvinnan är singlar, attraktiva och intresserade av att inleda en sexuell/romantisk relation med varandra finns ju ingen anledning att gå omvägen genom den platoniska vänskapen. 

Jag tänker mig att denna form för förtroliga vänskap uppstår när det finns hinder som gör att dom inte bara kan köra på. Ett sånt hinder kunde vara att kvinnan eller båda är upptagna. Ett annat att mannen tvivlar på sin egen attraktionskraft i förhållande till kvinnans och känner att han måste gå omvägen genom den platoniska vänskapen för att alls ha en chans på sikt.

När det finns hinder som gör att mannen inte bara kan köra på, är det naturligt att hans roll i den platoniska vänskapen blir att vara den stöttande, hjälpande och uppmuntrande och att kvinnan blir den som får möjlighet att vara känslosam och prata förtroligt om sig själv.