Är det möjligt för en man att ha en helt platonisk vänskap med en snygg kvinna?

Vilken press du ställer på din kvinna/hustru. Om hon inte är sugen på sex just den morgonen eller just den kvällen (har mens, är sjuk etc) vet hon att du formligen dräglar över din kvinnliga kollegor. Mer eller oftast mindre attraktiva kollegor, fast i din ständigt sexorienterade blick blir väl alla Liggbara! Bara du får tömma morgon och kväll. På väg hem när du handlar middag till dig och hustrun går liggradarn precis som på jobbet igång, fast i butiken. Nej, tack!

Ja, instämmer. En öppen och bra kommunikation ökar chansen att äktenskapet håller över sekler. 

Inte lite primitivt tänk du kommer med. Innebär det samtidigt att en man som önskar behålla sin kvinna ska se till att hon aldrig lämnar huset med mindre än att hon är mätt och belåten, samt sexuellt tillfredsställd? Är vi tillbaka på stenåldern liksom i vårt IQ och EQ tänkande? Har vi inte utvecklats det minsta. Är vi enbart styrda av våra mest basala instinkter trots all utveckling framåt i tiden, menar du? 

Nu motsäger du dig själv, eller så är det jag som missförstår avrundade meningen i det här inlägget. 

Näe, evolutionen går stadigt framåt. Bl a växer vi allt längre på höjden och får alltmer utvecklade hjärnor. 

Bra uttryckt och bra formulerat. Instämmer i alla aspekter till hundra. Tummen upp alltså! 

Ungefär som du tänker och resonerar gjorde en lite äldre man med mig. Mannen sade rakt ut att vår kontakt måste vara elektronisk eftersom han annars genast kunde komma frestas att vilja ligga. Talade i diffusa termer om djävulens frestelser. När jag helt anonymt bollade detta statement med annan man, fick jag till svar att han personligen inte heller skulle klara av att vara min manlige vän - utan att vilja stöta på mig. Så ja, dilemmat finns där onekligen i spänningsfältet kvinna-man trots alla våra vänskapliga avsikter. 

På ett sätt håller jag med dig. Men på ett annat sätt inte alls. Livet blir fattigare utan nära vänskap med bägge könen. Med det sagt är jag starkt medveten om ?komplikationerna? med fördjupad vänskap om du lever i ett stadigt förhållande. De är flera. Risk/chans till förälskelse finns med i bilden. Uppmärksamhet tas av den egentliga relationen om vänskapen intensifieras. 

En annan aspekt är att ens partner helst vill känna sig bekväm med valet av manlig vän. Är valet av en vän av motsatt kön, om du heterosexuell, en oerhört attraktiv person uppstår lätt en konkurrenssituation. Erfarenhetsmässigt och av hänsyn till partner väljs här numera i allmänhet ordinära män som manliga vänskapsämnen.

Hej magisk. Din post fick mig att tänka på en härlig vänskap på fem som jag själv varit inne i. Vår bakgrund skilde sig väsentligt i jobb- och studieprofiler, i kön, kulturellt och generationsmässigt (två av medlemmar). Järngänget och jag var inne i trevliga och spännande inre och yttre resor men i fysiskt handlade allt om kroppsgester, ögonkontakt och varma kramar. Aldrig till sängs eller pilla på bäret lekar. Ändå törs jag säga att vänskapen pleased och content i dynamik

Vad du beskriver om dina 3-4 tjejkompisar klurade en kursare och jag ut facit till redan i gymnasiet! :) tji,hi. De tjejer som sade sig inte dra jämnt med andra tjejer pga tjejers falskspel, skvaller eller ljug var allmänt mindre kapabla att umgås med trygga och säkra kvinnor. De lade upp sig en fasad. Olösta moderskomplex. Rivaliserande kvinnliga relationer med narcissistiska och otrygga kvinnliga kvinnor skadade dem i någon utvecklingsfas och de satt fast precis där. Behövde träna sin tillit till andra tjejer. Alltså valde de flykten på bekostnad av stolthet över sitt eget kön. Identifierar sig med mannen till priset av sin kvinnliga natur. Desto mer fantastiskt blir det därav att höra om hur dina donnor som icke rivaliserande (den förtrycktas ok) lyckas dra jämnt med varandra. De har ju uppenbarligen fjärmat sig från goda kvinnliga förebilder i stort.

Så nåt i din story osar bränt. Ingår donnorna i en marginaliserad outsidergrupp som prostituerade, vilka är kända för sin starka sammanhållning? Ej ovillkorlig eftersom du åker ut ur gruppen när du slutar sälja dig. Ett internt vi och dom tänkande existerar. Ej könsrelaterat. Ett socialt utanförskap kräver nämligen sällskap.

Allt i det du skriver känns väldigt välbekant! ;) Otroligt så till och med. 

Finns hopp om en möjlig ömsesidig platonisk vänskap mellan en stödjande man och en relativt attraktiv kvinna? Värt att notera är att den tänkta platoniska vänskapen kommer i flera kombos. En stöttande kvinna i vänskap med en någorlunda attraktiv man finns ex vis omvänt på menyn. Sen är vanligt att partnerna turas om i sin stödjande roll. Den givna rollen är sällan ensidigt permanent i ett konstruktivt upplägg, så vem som är mest support inriktad varierar. Resonemanget låtsas vänskap för att uppnå något annat gäller nog för många. Skulle själv vilja omvandla en frestande vänskap med en mogen kille till en diskret KK-relation, men mannen är totalt ovetandes. 

Varianten attraktiv man (inre och yttre) och attraktiv kvinna (inre och yttre) kan det så klart slå gnistor om i det som var tänkt att landa i vänskap. 

Visst motiveras och styrs vi human beings à la Maslow:s behovspyramid. Men jag vill lugnt påstå en altruistisk vänskap spelar i samma liga som den sexuella attraktionen inom behovshierarkin gör. 

Ett osjälviskt samarbete i team och äkta vänskapsrelationer har varit och är närmast ett måste för den mänskliga artens överlevnad, väl i paritet med fortplantning. 

Inom klosterlivets murar (kristna eller buddistiska) odlas altruistiska vänskapsband med perfekt finess. Den sexuella attraktionen är knappast styrande om än närvarande, mellan munkar och nunnor eller sinsemellan. I attraktionsteorier hävdas oxå vänskapsrelationer baseras på ren attraktion (vem vi finner mest attraktiv i sitt inre och yttre för oss) oavsett kön på den vi vill hänga med. Ansluter mig till den teorin.

Din erfarenhet av dylika vänskapskonstellationer tycks mig vara mycket rik, vilket gör det extra intressant att bolla med dig. En ödmjuk undran. Hur kommer det sig att du använder dig av exemplet eller rättare sagt konstruktionen där mannen påtar sig rollen som den stöttande och den attraktiva kvinnan anförtror sig till honom hela tiden? Har du aldrig, anser du, varit inne i ett race där kvinnan varit den stöttande i dina livsfrågor? Det låter lite märkligt för mig (om du är man) när kvinnor i allmänhet är goda och empatiska lyssnare. Dessutom kan en kvinna av vana vid behov ikläda sig rollen som den stödjande medans den för henne attraktive mannen anförtror sig till henne. Sen finns ytterligare varianter: ex vis den vanligaste förekommande gissar jag, där båda parter är omväxlande stöttande och/eller där båda parter är attraktiva, var och en i sin version. 

Du vet väl om att det finns vänskapsband utan agendor? Läs gärna min tidigare post i vår konversation. Sen håller jag med förespråkare om att attraktion är styrande i vänskap och definitivt i en sexuell attraktion. Ja, har erfarenhet av kontakter där parterna måste poängtera att relationen är platonisk. Blev fysiskt attraherad av min manlige vän (förstärkning med mannens tre ord) men utan en inledande agenda i kärlek. 

Om du känner en längtan till en osjälvisk vänskap i en relation kommer den till dig utan krusiduller. Om du väljer en altruistisk vänskap med någon du är sexuellt attraherad till, tar det inte särskilt lång tid innan du öppnar upp för erotik. Gör du alltid så i din urvalsprocess? Det kan starta med något roligt du läser på en griffeltavla, de tre orden, för att sen övergå till att du rakt på sak säger att du är kåt på personen ifråga. I det läget behöver vänskapen antingen omdefinieras eller så längre fram i tidslinjen inleds en frenetiskt övertygande kampanj om vänskapszon.

Precisera vad du tycker är supervanligt, pretty please! 

👍

Inte så vanligt som du inbillar dig. Gudskelov. 

@Bara Vänskap. 

Komplettering till mitt surrande nattetid. Så här ska det låta: I det läget behöver vänskapen omdefinieras. Längre fram i tidslinjen kan en klent sanningsenlig eller övertygande kampanj av friendzonande uppstå (samvete, nya turer i ?vänskap?). Vänskapen drar då åt gaslighting.

Ja, instämmer i att en del män i sina relationer (ev vissa kvinnor) har en latent agenda. Långt ifrån alla. De männen vill av flera skäl eller av ensamhetskänslor i ett stagnerat äktenskap ha en reservbank eller minst ett attraktivt option (flera i allmänhet) bland sina kvinnliga konfidenter som de valt utifrån attraktionsvariabler. Precis som dem önskar oxå du, som du bestämt framför, vänskap där du känner attraktion mer än altruistisk vänskap. För det passar din personlighet, och många andras så klart. Det kan vara en tjej i vänskap som påstås ha allt. Ordvalet konfident kommer sig av när de öppnar sig i sina frågor och dilemman inför den stödjande och relativt (eller tydligt) attraktiva kvinnan. Då märks uppenbara påstötningar i kärleksförklaringar, youtube klipp med kärleksballader och attraktionsförklaringar (kåthet) mm som då öppet hamnar uppe på bordet. Sådant kan som nämnts i tråden pågå över en mycket lång tidslinje. Särskilt inom den manliga part som finner ett starkt värde av att poängtera och hävda vänskap. Thi, hi. De önskar förmodar jag extra ivrigt påtala vi är bara vänner. Allt det här är rakt igenom mänskligt för vi människor är flockdjur och behöver närande, givande och mänskliga relationer i vänskap med motsatt kön oxå som gifta eller upptagna. Det handlar mkt om att i alla fall försöka att inte mata andra känslor än vänskap. Vilket kan vara svårt om en underliggande attraktion finns där. Kanske är det t o m så som en postare sagt i tråden att vänskapsorienteringen lättare kommer till efter något fysiskt. Den biten är avklarad och koncentrationen hamnar i vänskap. 

Så ska det va! :) 

Ursäkta mitt långa inlägg som tar plats! 

En till post till @Bara Vänskap som jag klickade på. 

 

Tack för ett förtydligande svar! 

Sådan förtrolig och platonisk vänskap som du beskriver har jag god erfarenhet utav. Av hänsyn till min partner har jag i mitt stall manliga vänner som jag anar partnern inga invändningar har emot. Vi fikar, går på en konsert ihop, ses på fester men vi övernattar inte hos varandra om geografin inte kräver så. Då i separata sovrum. Vänskaplig kemi finns men jag sätter gränser när en av dem vill trampa in mer än vad gängse vänskap innebär. De manliga vännerna umgås med alla ihop, partnern och andra vänner, på bjudningar och med dem är mannen i huset helt bekväm med. Vet faktiskt alltid på förhand vad som funkar och inte, så ingen konkurrenssituation uppstår. 

När jag tänker efter är killarna möjligen kortare än jag (ingen värdering), ngt äldre än jag (ingen värdering där heller) eller intellektuellt inriktade, men framförallt är de från kulturer där vår sorts vänskap tillhör vanligheter. De tar ogärna ett nej och hittar på roliga event som övertygar. Kapitulerar och släpper in dem. Så med en annan manlig vän, där den platoniska vänskapen inte är aktiv, var jag initialt mkt attraherad av honom. Vi valde som upptagna den platoniska vänskapen. Vilket var helt okej för båda två. Men jag märkte att skilja mig från vårt vänskapsband oxå blottlade djupare känslor. Av attraktion. Som så klart förträngts i vänskapen. Mannen behövde pröva sina vingar efter sin separation och i behov av utrymme till nya kontakter, experiment åt höger och vänster, och av ett aktivt nätdejtande i sin nya livssituation med andra singlar i motsvarande, mångt är erotiskt när det varit en försummad del i äktenskapet.

@Bara Vänskap. 

Min poäng i min omständliga post om platonisk vänskap sket sig när jag förlorade mig i lyckad manlig vänskap. Den jag beskrev på sluttampen lämnade efter sig en känsla av obehag. Min manlige vän som jag var inne i en ömsesidig stöttande relation med (första decenniet delade vännen sina dilemman i detalj; oxå jag i stödjande roll) angav helt andra skäl än de egentliga till sitt behov av nya jaktmarker. En bok skulle skrivas (väljer bort ämnet när jag inte vill outa någon). I själva verket kröp det fram genom mina vänners vänner och av slump på nätet att mannen, som utgav sig vara en troende etablerad och mogen man, lekte rommen av sig. Utelämnar medvetet ålder men den tillhör inte riktigt den naturliga fasen, vilket är helt okej. Haken för mig handlade om en dold agenda, oärlighet och en bristande öppenhet i vår fördjupade vänskap. 

Utvecklingen var/är inte min ensak anser säkert alla läsare och jag är den första att hålla med! Fast om man under 10 år byter värderingar i dagliga mejl som sen rimmar illa med verkligheten blir det lite galet. Har aldrig inträffat för min del i kvinnlig eller manlig vänskap. Nya erfarenheten fick mig känna mig mkt ledsen och sviken. 

På något sätt ökar ändå du, Anonym (Bara Vänskap), min förståelse inför en undergrupp av mäns tänk och dolda agendor (ditt uttryck) i sin vänskap med oss kvinnor. Och när båda parter är upptagna i äktenskap eller samboskap. Tack för den insikten!  

Hamnade möjligen en smul out of topic tror jag visst. Sorry! 

Oj, det ekar plötsligt tomt här! Blev min post alltför privat? Trampade jag nån på tårna? Inte alls min mening att intervenera i ett intressant ämne, sprida missmod eller göra nån sorry.  Innerst inne tror jag starkt på en vänskap mellan en stöttande kille och en relativt attraktiv tjej. Med en nypa öppenhet och en rejäl portion ärlighet kan den överleva de flesta gupp längs vägen. Hur de än må gestalta sig.