Arg över sexlivet

Hon håller mig i handen när vi är ute och går, och ger en snabb puss när hon går till jobbet. Det är jag som får krama henne, klappa henne, tala om att jag älskar henne (jo, det händer att hon gör det, men sällan), köper sexleksaker, introducerar variation i sexlivet, och är oftast den som tar initiativ till sex. Vi älskar en gång i veckan, nästan aldrig mer än den gången. 

Ibland känner jag mig besviken på detta (efter 25 år tillsammans), men faktum är att hon sällan avvisar mina inviter. Jag får svar när jag kramar, uppvaktar, förför.

Så jag har bestämt mig för att försöka att inte söka bekräftelse på mina villkor, utan uppskatta det gensvar jag får på mina egna initiativ. Inte sura, inte tjata. 

Om hon inte skulle vilja ha sex, som en del här beskriver (ibland i åratal), då skulle jag berätta för henne att jag har ett behov av sex. Om inte hon har det så kan vi fortsätta leva ihop som vänner, men då vill jag ha sex utanför äktenskapet. Om hon inte skulle acceptera det, utan kräva av mig att avstå från sex resten av livet, då skulle jag lämna henne.