Arg över sexlivet

Jag är kvinna och har det precis som du har det. Är visserligen inte sambo utan särbo.
Särbon har noll sexlust och helt ärligt verkar det inte bekomma honom ett dugg och inte heller att jag talat om att jag går under snart verkar bekymra honom nämnvärt. Han mest konstaterar att nop jag har ingen sexlust punkt.

Jag är superattraherad av honom och tycker han är skitsexig och han har väldens bästa kuk... Men att aldrig få njuta av detta utan att känna mig som en sur grinolle och ev kräva sex genom att försöka anfalla tär något galet. 
Som att låta en nykter alkoholist bara smutta på flaskan...

Blir bara så ledsen för varje vecka som går och vi inte har sex och jag som såg framför mig ett liv fyllt av kärlek, gemenskap och sex. Han är inget annat än en mat och sovkompis och nu känner jag inte ens att jag saknar honom när det går dagar utan att vi ses.
Är trött på att känna mig värdelös (eftersom han inte tänder på mig eller ens försöka få till det för min skull). Är trött på att vara ledsen över något jag inte kommer få av honom, så även om hoppet är det sista som överger människan så har jag nu börjat att fasa mig ur hans liv...