Vi som startar IVF 2023

Ska försöka sammanställa var jag är just nu på resan. Jag - inte vi längre. Hoppas ni orkar läsa..

En berg-och-dal-bana av råge sista veckorna, så jag är rätt överväldigad och ngt matt nu. 

I lördags för lite över en vecka sedan skickade jag ut sambon efter att ha hjälpt honom på alla sätt jag kan under veckan först. Vi har tagit paus av andra orsaker än brist på kärlek som han måste reda ut innan han kan tänkas få komma tillbaka. Men oddsen är dåliga. Stort sorg, han har alltid verkligen fått mig att känna mig fantastisk.

Då det kommer ta lång tid oavsett om han lyckas eller ej så har jag bestämt mig för att fortsätta resan själv mot att bli självstående mamma. Är ngt bitter på livet i allmänhet just nu ska erkännas. Väntat ända tills jag hittade honom när jag var 33 år för att börja bebis-resan. Nu 36 år och likväl står jag själv. 

Under söndagen letade jag frenetiskt efter en spermadonator - och fann en helt fantastisk som jag valde. Kändes så otroligt bra.

I måndags ringde kliniken, efter 3,5 vecka i kö till äggdonator och meddelade att de hade en äggdonator som snart skulle äggplockas men hade så många ägg att de behövde dela och letade en till intresserad. Men hon var grönögd och tackade därför nej.

Två timmar senare mailade de om en ny äggdonator på 21 år. Fantastiskt ålder, lite frågetecken på andra punkter såsom hög vikt, men ett gott hjärta så tackade ja nästa dag. Samma leende som jag som liten.

Sen strul under veckan då hon fanns i Århus och ej i Köpenhamn och Århus hade inte samarbete med spermabanken med min favorit. Plus nya regler gjorde att jag var tvungen att beställa sperman själv. Hade ett sammanbrott i torsdags pga detta då jag inte kunde hitta någon annan jag gillade på de andra spermabankerna med samarbete. Torsdagkväll skrev de att de skulle kika på det och på fredag fm meddelade de att de löst det! Jag var så lycklig!

Några timmar senare skriver de igen att äggdonatorn ska resa iväg och kan donera först i januari. Så mkt kämpande för att lösa sperman och så fanns inte äggdonatorn längre tillgänglig.. 

Men i samma mail fick jag förslag på en annan äggdonator på 30 år, men som lämnat bra ägg två gånger innan med graviditeter. Först var jag bara låg över förlusten av den unga, men sen med input från mamma och närmaste svägerskan så insåg jag hur fantastisk den nya lät och egentligen matchade mig  som person så mkt bättre. Hon ska - om allt går bra vilket inte mkt gjort hittills - påbörja sin stimulering idag och äggplock om ca 14 dagar. Jag har mens på söndag preliminärt - funderar på att ta primolut för att skjuta lite på den så embryot/na hinner transporteras utan problem till Köpenhamn och hon kan stimuleras längre utan att missa.. Om allt går bra så kan jag komma få en återföring under andra halvan av oktober i normal cykel.

Ja fy tusan, både först med spermadonatorn som jag var på väg att förlora pga saknade samarbetet och sen äggdonatorn.. Utöver exet.. Ja var snabbare än jag vågat hoppas på! 

Åh så underbart och spännande!  Ja håller tummarna för det! 

Vi ska köra naturlig cykel, så jag slipper den tunga medicineringen, men vet ännu inte om de önska ratt jag tar Ovitrelle och progesteron som inför min tidigare FET, eller hur de vill lägga upp det. Har mailat som igår och frågat om hur de önskar lägga upp det, men inte fått svar än. Bla frågat om jag kanske ska skjuta lite på min mens (har Primolut hemma nämligen så kan skjuta på den några dagar så embryot/na hinner transporteras från Århus till Köpenhamn då det preliminärt skiljer typ 5 dagar från det att de fryses in tills jag har ÄL+5. Däremot fått fakturan idag iallafall för äggdonationen. 

Stort tack för omtanken  Ni betyder så mkt i detta