• Anonym (TS!)

    Ilsken ex/särbo

    Jag har fyra barn tillsammans med min "särbo/ex" (vet inte riktigt hur jag ska benämna honom ens?! Nå, de är mellan 2 och 9 år gamla alla barnen. Tre stycken i skolåldern, en i förskolan (om det spelar någon roll). 

    Vi träffades online, blev tillsammans efter ett halvårs chattande. Förlovade oss andra gången vi sågs (3 månader efter första gången vi sågs). Gifte oss dock först 3 år senare. Skilde oss (på mitt intiativ) efter 7 år som gifta. Fortsatte bo som sambos tills i år (maj). Då efter ca 3 år som skilda men sambos.. 

    Det har förekommit hot, misshandel (mot mig - dock i barnens närvaro)... Men främst psykisk misshandel, pikar och kontroll över vad jag gör, med vem och hur länge, osv. Genomgått min telefon, mejl osv vid flertal gånger. 

    Nu var det på mitt intiativ han slutligen flyttade ut och gick med på att bo som särbos. MEN, han skrev på kontraktet och åkte sedan på jobb hela sommaren.. Så det var jag och tjejerna som bar över hans saker till hans lägenhet (50 meter från vår lägenhet). Nu har det gått... 7 månader, hans säng är fortfarande i min lägenhet. Jag har hans bil, hans företags bränslekort... Han betalar inget underhåll, sover fortfarande mestadels hos mig (förutom då han är iväg på jobb). Han har nog sovit ca 5-10 nätter i sin lägenhet totalt sedan han fick den. Jag har försökt få till att han ska sova där hela tiden. Men.. verkar inte gå in hos honom. Han fördröjer allt. Köper in saker till oss - som om vi fortfarande är ett par och bor ihop, etc. 


    Sover han här så hjälper han ändå inte till med barnen. Säger bara till barnen att "Lyssna på mamma nu!".. Äter vi middag allihopa så äter han upp och sedan sätter sig i soffan, så får jag rodda med allt kring barnen och deras middag (samt se till att de sitter kvar och äter upp - trots att de vill gå ifrån, pappa har ju gjort det?!). Han kör dem aldrig till simskola.. Han kan på sin höjd hämta dem på skola och förskola - men då måste jag ringa till fritids osv för att de ska gå ut till honom (han ringer till mig, jag till dem och sedan till honom för att bekräfta) - detta även trots jag legat på sjukhus, varit utomlands på resa osv). 

    Jag vill nu be om underhåll (vilket han kommer vägra betala ut och bli vansinnig på att jag vill ha - men det är ju för barnens bästa, att jag faktiskt får en ekonomi / budget som kan gå runt). Nu i december är det jag som fått skjuta till pengar till honom för att han ska kunna handla mat. Han har ofta använt tex att jag använder hans ena bil som en del i "underhållet".. Men, jag är helt ok med att lämna tillbaka nycklarna osv - och ta buss med barnen om det bara är så att jag får underhållet, för det kommer underlätta så mycket ändå..! Han säger han hellre flyttar ut ur landet, än att betala underhåll. Vet att han kommer bli riktigt jäkla vansinnig på detta.. Att jag blandar in FK i detta. Jag har ju till och med bostadsbidrag, och bor han här - så blir det ju fusk, vilket jag inte vill eller har gått med på.. Det fattar inte han. Han har en extranyckel, vilket är enda extra nyckeln som finns, tänker.. Är det "smart" av mig att tex hävda min nyckel gått sönder så jag behöver hans...? 

  • Svar på tråden Ilsken ex/särbo
  • Anonym (TS!)
    Anonym (.) skrev 2022-12-21 15:17:18 följande:

    Bättre kanske ni har varannan vecka än att du ska förlita dig på underhåll för att få din budget att gå ihop. Det är fel väg.


    Han bor enbart i en tvåa, får inte plats med dem i den. Hävdar själv att han inte ens får plats med sin i den... Därför måste han göra plats för att ens ha en säng där, åt sig själv. Och står i våra skilsmässopapper att de ska bo hos mig, för deras bästa. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (´´´) skrev 2022-12-21 15:20:21 följande:

    men TS - så oklart om ni är ihop eller inte? Hur har ni egentligen sagt? 

    Ni måste göra klart vad ni är i relation till varandra. Sen kan ni börja diskutera pengar. 

    ta din nyckel, tvinga ut honom. Låt honom inte sova hos dig! Hur svårt ska det vara. 


    Det är jäkligt svårt - om man är konflikträdd och rädd för att han ska bli förbannad igen. För min del är det sllut, för hans del vill han kämpa för oss. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Teddy) skrev 2022-12-21 15:33:02 följande:
    Konflikträdd eller ej. Du har inget val. Du måste ta tag i detta eller så låter du det vara och fortsätter att leva som nu. Vilka råd hade du trott att vi skulle kunna ge dig? Du måste göra jobbet själv, det måste vi alla.
    Absolut, det förstår jag. Men bara så svårt att ta tag i det när jag vet att han kommer bli pissligt arg. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (.) skrev 2022-12-21 15:43:20 följande:
    Bo med ett par barn i en tvåa är inget problem. Bästa för barnen är inte att bråka med den andre föräldern. Och ännu bättre är att inte skilja sig alls.

    Att inte skiljas och ändå må dåligt som förälder i förhållandet - är det sämsta barnen kan få uppleva, tänker jag. Och därför tog jag dessa steg från att vara gift med honom till att vilja bo själv med barnen. 


    Att bo med 1-2 barn i det, visserligen hade det fungerat. Men inte med fyra barn.. Och inte så som han möblerat det nu (ett rum = kontor, det andra är ett slags lager / verktyg / hobby-rum). 

  • Anonym (TS!)
    Anonym (Teddy) skrev 2022-12-21 15:44:46 följande:
    Vad blir han arg över? Ni har väl redan gjort slut?
    Jag har gjort slut flera gånger, ja. Och då har han visat ånger och försökt att vara mer... positiv / snäll, osv. Så egentligen är det väl i en dvala nu. Inte tillsammans, som i ett par.. Men inte heller slut - enligt honom. Men för mig är allting slut, jag har bara inte orkat bråka om det på slutet. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Elli) skrev 2022-12-21 20:22:39 följande:

    Är misshandeln polisanmäld? Blev han dömd? Har du sökt/fått någon hjälp för att skydda dig från honom?


    Inte polisanmält någonting.. Men jag gick hos psykolog ett tag (för att göra en NPF-utredning på mig) men då familjesituationen dök upp blev det istället att psykologen ville göra en anmälan till soc, om jag själv inte kontaktade dem. Vilket jag inte gjorde, men sa till psykologen att jag gjort.. Så allt med psykologen blev ju nedlagt.

     Hade kontakt med kvinnojour, men då han såg min mejlkonversation med dem så hette det (från hans håll) att jag ljög och bara sökte uppmärksamhet. Att jag bara svartmålade honom. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Reality check) skrev 2022-12-21 20:04:39 följande:
    Det är ju du som bestämmer att det är slut - inte han!
    Anonym (TS!) skrev 2022-12-21 15:21:59 följande:
    Det är jäkligt svårt - om man är konflikträdd och rädd för att han ska bli förbannad igen. För min del är det sllut, för hans del vill han kämpa för oss. 
    Vad är du rädd för egentligen? Sur blir han oavsett och sen är det inte mer med det. Då får han väl vara sur då.Inte ditt problem. Kräv tillbaka nyckeln, kräv att han ska ta hem sina saker, flytta isär och gör slut på riktigt den här gången! Och sen när den biten är klar så kan du diskutera underhåll. Var beredd på tjafs, Fk hjälper dig om han inte samarbetar så det behöver du inte oroa dig för.

    Jag är rädd för att han ska bli förbannad, bli fysisk och helt enkelt bli sådär kolsvart i ögonen och tappa kontroll över vad han gör.. Har ofta "gått på tå" för att inte irritera honom, inte ätit vissa maträtter då han inte gillar dem, inte tittat på vissa TV-program, slutat läsa böcker - som jag älskar.. För att han tycker jag då tar tid från hushållet och barnen. 


    När det kommer till underhåll kan man även som särbo få betala underhåll - det vet jag ju så sett. Men jo, jag vill ju bryta upp. Vill flytta från staden vi bor i. Vill flytta 120 mil till min mamma och syskon som bor så långt ifrån (jag flyttade ju till honom för närmare 12 år sedan). 

  • Anonym (TS!)
    FuckGoggleAskMe skrev 2022-12-21 16:31:48 följande:

    Vad hade du tänkt dig att folk ska skriva? Du förstår säkert själv att du har bara två val, antingen fortsätta så här eller också separera på riktigt. 

    Få honom och hans prylar avhysta från din lägenhet och ta tillbaka nyckeln. Begär hjälp av Kronofogden. Begär underhåll via Försäkringskassan. Lämna tillbaka kort och bilnycklar till honom. Blir han våldsam och bråkar, ring polisen. 


    Det där får det att låta så enkelt.. Känns absolut inte så lätt när jag ska genomföra det praktiskt.. Har försökt få det modet i flera år. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Teddy) skrev 2022-12-21 21:36:18 följande:
    Men då måste du ta hjälp. Sök ny kontakt med psykolog och eller kvinnojour. Du måste göra något annat än att låta tiden gå och skriva på familjeliv. 
    Jag låter inte bara tiden gå.. Även om det ofta kan kännas så. Såhär vet jag ju dessutom vad som kommer ske om jag gör si eller så. Vet hur han kommer reagera osv. Det är allt det nya som också skrämmer mig. Men.. Ja, jag måste ju ta tag i det - ingen annan än jag kan göra det så sett. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Reality check) skrev 2022-12-21 21:47:13 följande:
    Ja du är rädd, men ska du leva med honom resten av livet...? Knappast va, så förr eller senare måste du ta tag i det, så hellre ju förr desto bättre.

    Du lär inte få flytta så långt med barnen, lika bra att förlika dig med den tanken direkt. Men visst kan man begå lagbrott. Om ni har gemensam vårdnad bryter du mot lagen, även med enskild vårdnad så kan det ses som att du saboterar umgänget med pappan, som du inte kan motsäga eftersom det inte finns några anmälningar osv sedan tidigare. Men jag tycker ändå du ska försöka ta dig ifrån honom.

    Alltså, har tagit upp det med honom tidigare - att jag vill flytta dit jag har större kontaktnät, tillsammans med barnen. Och då har han sagt olika saker som svar på det. 
    1. Jag får flytta men då blir det utan barnen. 
    2. Jag får flytta tillsammans med barnen men då blir det noll kontakt mellan han och barnen. Han kommer då aktivt backa från ALLT. 
    3. Han tillåter det endast om det innebär att han och jag flyttar ihop som sambos igen. 

    Det jag gör i nuläget är att skriva i en låst blogg - om allt som sker, sägs osv.. Allt som jag bara kan. Just för att det är så mycket hot, pikar, psykisk misshandel såväl som fysisk (nu är det dock några år sedan sist - men rädslan finns kvar ändå). Så det kommer jag använda vid eventuell tvist. 

  • Anonym (TS!)
    Anonym (HH) skrev 2022-12-22 15:22:03 följande:

    Ha någon hos dig när du meddelar att han ska UT. Sedan tar du nyckeln och ringer Försäkringskassan och säger att du behöver hjälp med underhållet. 


    Jag funderar på att oavsett hur/när/var kontakta FK redan direkt efter nyår.. Jag kan ju få retroaktivt underhåll från den dagen han flyttade ut, vilket ju var i maj 2022. För rent juridiskt, pappersmässigt, adressmässigt, folkbokföringsmässigt, etc så bor han ju inte här längre. 

    Men funderar på att säga att min nyckel är trasig eller borttappad och att han måste ge mig sin.. Visst en lögn.. Men sådant brusar han inte upp för, han vet ju jag är lite "slarvig/glömsk" ibland med materiella ting. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Reality check) skrev 2022-12-22 17:25:30 följande:
    Lär dig EN sak om inte annat: du kan INTE lita på vad han säger, särskilt inte om han säger att du får flytta med barnen. Du ska ha sånt skriftligt, helst via Familjerätten. Du kan be dem kalla honom för medlande samtal. Om han vägrar så ligger det till din fördel.

    Fortsätt skriva i bloggen, anteckna ALLT!
    Tänkte på en sak.. Har det betydelse att han erkänt att det är för barnens bästa att de bor med mig - står skriftligt i skilsmässopapperen angående det. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Reality check) skrev 2022-12-22 17:22:33 följande:
    Bra idé ändå att skylla på att du är slarvig, jag tror han blir mindre arg än om du säger åt honom att ge honom nyckeln för att det är slut, den delen kan du ta sen. Och självklart måste du ha någon med dig när han hämtar sina saker, du kan meddela honom via sms att det är slut. Tänk på att du inte får slänga hans saker hur som helst men du kan googla på hur länge du är skyldig att ha dem kvar. Du kanske kan ge honom ett datum för när de måste vara ute och sen göra dig av med dem annars.
    Absolut.. HAn har ju fortfarande sin säng här. När han hade en kompis över idag, började jag - i hans kompis närvaro fråga om när den skulle flyttas och sådant. Fick inget mer svar än att jag inte skulle lova bort det stora sovrummet (som den står i nu) till barnen, att det ska vara färdigt barn-sovrum redan nu under jullovet. 
  • Anonym (TS!)
    FuckGoggleAskMe skrev 2022-12-22 17:03:35 följande:
    Nej jag förstår att det inte är enkelt. Ta ett steg i taget. 
    Börja med att få ut alla hans grejor ur din lägenhet och ge tillbaka bil, kort och nycklar. 
    Om du vill flytta, hitta då en ny lägenhet och säg upp den gamla. Och skaffa jobb förstås. Berätta ingenting för honom, packa allt, beställ flytt och dra. Kronofogden måste kanske hjälpa till med att få tillbaka lägenhetsnyckeln. 
    Sen, Försäkringskassan. 
    Låter ju som om han inte bryr sig mycket om att ta hand om barnen nu så han lär väl knappast stämma dig på boendet. Umgänget får du se hur det blir, men barnen mår ju knappast bra av att träffa en våldsam pappa för ofta. 
    Jag letar efter en ny lägenhet.. Men då jag sitter i skiten med prickar hos kronofogden till juni 2023 (då ryker den sista av dem) har det varit svårt att kunna visa upp en bra ekonomi för eventuella hyresvärdar.. Han tyckte hans räkningar var viktigare att betala än mina när vi hade gemensam ekonomi. Så jag letar, men det går trögt. Letar även jobb på andra orter än bara här (har just nu timanställning inom kommunen + pluggar heltid). 
  • Anonym (TS!)
    Jemp skrev 2022-12-22 19:36:29 följande:

    Och just det. Kan nog vara klokt att ta låset innan underhållet mtp våldet.


    Tack.. Ja, har tänkt det.. Han jobbar imorgon. Tänkte då se till min nyckel "försvinner".. Får helt enkelt komma på något. Så då kommer jag ha enda nyckeln i alla fall. 
  • Anonym (TS!)
    Anonym (Reality check) skrev 2022-12-22 20:57:08 följande:
    Nej. Han har rätt att ändra sig och omförhandla det också. Om han inte är väldigt olämplig så kommer han nästan garanterat att få till ett mer delat boende.
    Anonym (TS!) skrev 2022-12-22 19:29:13 följande:
    Absolut.. HAn har ju fortfarande sin säng här. När han hade en kompis över idag, började jag - i hans kompis närvaro fråga om när den skulle flyttas och sådant. Fick inget mer svar än att jag inte skulle lova bort det stora sovrummet (som den står i nu) till barnen, att det ska vara färdigt barn-sovrum redan nu under jullovet. 
    Ställde du inga följdfrågor? T ex när han hade tänkt ta bort den, eftersom barnen faktiskt behöver rummet.

    Ah okej, trodde det hade någon betydelse så sett att han medgivit att de har det bättre boendes hos mig. 


    Nej.. Men när han kom tillbaka senare (utan kompisen) fortsatte dialogen, han menar madrassen är för tung att lyfta på egen hand - två stycken kommer fortfarande ha det jobbigt med den. Att han måste möblera om i sin lägenhet som han möblerat den nu, för att få plats med en säng .. Att det inte är mitt löfte att ge barnen, om ett nytt rum (de sover för närvarande tre st i ett rum, jag sover i en barnsäng (90-säng) tillsammans med yngsta i ett annat rum) för han kan inte bara flytta över alla saker sådär på direkten. Så det hela blev mitt fel, jag som gjort fel och lovat saker jag inte kommer kunna hålla.. Jag blev den elaka. 

Svar på tråden Ilsken ex/särbo