Ilsken ex/särbo
Jag har fyra barn tillsammans med min "särbo/ex" (vet inte riktigt hur jag ska benämna honom ens?! Nå, de är mellan 2 och 9 år gamla alla barnen. Tre stycken i skolåldern, en i förskolan (om det spelar någon roll).
Vi träffades online, blev tillsammans efter ett halvårs chattande. Förlovade oss andra gången vi sågs (3 månader efter första gången vi sågs). Gifte oss dock först 3 år senare. Skilde oss (på mitt intiativ) efter 7 år som gifta. Fortsatte bo som sambos tills i år (maj). Då efter ca 3 år som skilda men sambos..
Det har förekommit hot, misshandel (mot mig - dock i barnens närvaro)... Men främst psykisk misshandel, pikar och kontroll över vad jag gör, med vem och hur länge, osv. Genomgått min telefon, mejl osv vid flertal gånger.
Nu var det på mitt intiativ han slutligen flyttade ut och gick med på att bo som särbos. MEN, han skrev på kontraktet och åkte sedan på jobb hela sommaren.. Så det var jag och tjejerna som bar över hans saker till hans lägenhet (50 meter från vår lägenhet). Nu har det gått... 7 månader, hans säng är fortfarande i min lägenhet. Jag har hans bil, hans företags bränslekort... Han betalar inget underhåll, sover fortfarande mestadels hos mig (förutom då han är iväg på jobb). Han har nog sovit ca 5-10 nätter i sin lägenhet totalt sedan han fick den. Jag har försökt få till att han ska sova där hela tiden. Men.. verkar inte gå in hos honom. Han fördröjer allt. Köper in saker till oss - som om vi fortfarande är ett par och bor ihop, etc.
Sover han här så hjälper han ändå inte till med barnen. Säger bara till barnen att "Lyssna på mamma nu!".. Äter vi middag allihopa så äter han upp och sedan sätter sig i soffan, så får jag rodda med allt kring barnen och deras middag (samt se till att de sitter kvar och äter upp - trots att de vill gå ifrån, pappa har ju gjort det?!). Han kör dem aldrig till simskola.. Han kan på sin höjd hämta dem på skola och förskola - men då måste jag ringa till fritids osv för att de ska gå ut till honom (han ringer till mig, jag till dem och sedan till honom för att bekräfta) - detta även trots jag legat på sjukhus, varit utomlands på resa osv).
Jag vill nu be om underhåll (vilket han kommer vägra betala ut och bli vansinnig på att jag vill ha - men det är ju för barnens bästa, att jag faktiskt får en ekonomi / budget som kan gå runt). Nu i december är det jag som fått skjuta till pengar till honom för att han ska kunna handla mat. Han har ofta använt tex att jag använder hans ena bil som en del i "underhållet".. Men, jag är helt ok med att lämna tillbaka nycklarna osv - och ta buss med barnen om det bara är så att jag får underhållet, för det kommer underlätta så mycket ändå..! Han säger han hellre flyttar ut ur landet, än att betala underhåll. Vet att han kommer bli riktigt jäkla vansinnig på detta.. Att jag blandar in FK i detta. Jag har ju till och med bostadsbidrag, och bor han här - så blir det ju fusk, vilket jag inte vill eller har gått med på.. Det fattar inte han. Han har en extranyckel, vilket är enda extra nyckeln som finns, tänker.. Är det "smart" av mig att tex hävda min nyckel gått sönder så jag behöver hans...?