Förstår att ni ville ha lugn och ro på resan.
Men du gjorde skillnad på barnen och det är dunderfel.
Hade ni lämnat alla hemma så hade det varit ok. Men att utesluta ett barn är tokfel och sätter spår och skadar er relation.
Jag är kluven, å ena sida så ska man inte vara orättvis mot sina barn men å andra sidan så är det inte så att det alltid är fel att särbehandla sina barn. Alla har ju olika behov och förutsättningar. Hade dottern fått ut något positivt av resan? Är det inte så att barn med hennes problematik har stort behov av rutiner etc? En resa till främmande miljö och den stress det innebär (som triggar konflikter?) kanske är bäst för henne att slippa?