JAG ÄR INTE!
Självmordsbenägen. Men jag vill inte leva, vill inte finnas. Är så FRUKTANSVÄRT trött på allt. Det enda som går att göra är att ta en dag i taget varenda eviga dag. Hoppas så innerligt att det inte finns liv efter efter döden eller reinkarnation. Så fruktansvärt meningslöst och plågsamt med allt lidande. Jo, jag har så klart haft bra dagar också men inte på något sätt väger de upp. Känner mig så j***a rädd, misslyckad, tom och hopplös. Jag är inte deprimerad, bara trött och ledsen.
Det du beskriver låter som just depression. Därför undrar jag varför du tänker att du inte är deprimerad?
Kriterierna för depression är följande: (klippt från 1177)
Du är nedstämd.
Du är trött.
Du känner ingen glädje eller lust, inte ens till sådant du tidigare har gillat.
Du har ingen ork eller lust att ta itu med saker, och vardagen känns jobbig och meningslös.
Du kan också känna igen dig i ett eller flera av dessa besvär:
låg självkänsla
känsla av hopplöshet
svårt att koncentrera dig
ångest, irritation eller ilska
kroppsliga besvär
självmordstankar.
Känner du igen dig i detta?
Du behöver inte ha alla dessa symptom för att ha en depression.
Depression är en sjukdom och kan behandlas och botas. När man är mitt i en depression så märker man inte att symptomen kommit krypande på en utan det känns ofta som om det varit såhär alltid eller t o m att det är helt logiskt att det känns så här.
Jag tycker att du ska kontakta en vårdcentral redan imorgon och be om en tid till läkare. Det finns så mycket hjälp att få om man bara själv ber om den.
En närstående med depression beskrev för ett tag sedan att efter några månader med behandling så vaknade hon en morgon och undrade vad som hänt. Var vädret bättre? Lyste solen klarare? Det tog ett tag innan hon insåg att hon själv var ljusare inombords. Så stor skillnad kan det göra att må bra jämfört med att må dåligt: att världen känns mörkare och gråare.
Du ska inte behöva må så här, du är värd att må bra.