Orosanmälan/mobbing

Samarbeta med soc i deras utredning, klaga inte på saker som skolan tagit upp utan förklara att du har en annan bild av hur det är. Försök också se om det faktiskt ligger något i det de säger om gränser, en förälder som verkar sakna självinsikt kan få det jobbigare i kontakten med soc. Det kan vara bra att förklara att din dotter antagligen har en diagnos och att hon är under utredning, att du/ni ser vissa saker hos henne i samspelet med andra barn (det du berättar om i trådstarten t ex).

Se det inte som att de är ute efter er utan samarbeta och ta emot hjälpen de erbjuder. Din dotter ska inte bli mobbad och soc kan hjälpa er i samarbete med skolan för att lösa det. Samtidigt utsätter ju erat barn andra för mobbning och ni som föräldrar kan få stöd i att hantera det.

Det är snarast bra att de anmält för du får nu chansen att i lugn och ro bemöta det som står i anmälan + berätta allt du försökt med skolan men att ditt barn blir utsatt av det här andra barnet. Både att banco det andra barnet (och skolan) behöver troligen någon utifrån som kan se detta med lite nya ögon. Att ditt barn just nu utreds kommer Soc se som positivt och att ni får stöd och kontakter den vägen. 

Det är något som skolan ska hantera och inte soc

Skolan borde i första hand haft ett samtal med mamman. Skolan borde också ta ansvar över att barnet (i samråd med barnets förälder) får göra en utredning för ev diagnos. Ser inte varför soc ska kopplas in här alls faktiskt. Barnet har ju kontakt med bup och ska göra utredning. 

Jag ska tillägga att min dotter oftast har ett skäl till att hon beter sig som hon gör också.  Hon försöker skydda andra elever från mobbning med. Hon är ofta polis på skolan. Barn kommer fram till henne och ber om hennes hjälp. Eller att hon försvarar sig själv.  Det senaste var att hon pratat med en äldre tjej på skolan som blev retad utav andra tjejer i sin klass. Då min dotter gick och skällde och svor på dom. Jag försöker att få min dotter att förstå att det är bättre att gå och säga till lärare eller rektor. Men hon vill vara snäll. Men det blir fel. Bara så sent som igår hade dom disco på skolan och hon fick en spark i magen utav en kille för att hon la sig i ett samtal. Det har blivit precis som att det är okej att vara elak mot min dotter för att hon är (jobbig) och annorlunda.  Hon står på sig och backar inte. Orosanmälan sen påstår att hon inte har några tydliga ramar och gränser. Jag vågar inte låta min dotter vara ute ensam. Och hon får inte gå vart som helst eller göra vad som helst. Jag är orolig för att saker ska hända då hon är för nyfiken på allt och alla. Därimot får hon gå till affären själv då vi bor väldigt nära och vi känner nästan alla som jobbar där.  Och för ett par veckor sedan var det en man som gick fram till min dotter och sa hej snygging och försökte prata med henne. Min dotter tyckte att detta var obehagligt och gick fram till ambulansen och pratade med tjejerna i den om vad som hände. Dom märkte att min dotter var skärrad och dom ringde mig och berättade vad som hänt och att dom kunde skjutsa hem henne. Tack snälla ni som tog hand om henne.  Jag tycker att min dotter gjorde helt rätt i att gå fram till andra vuxna och be om hjälp när hon hamnade i en obekväm situation. Denna man har även varit på andra små tjejer utan för affären.  Jag har hört mig för och denne man har utvecklingsstörning och är ofarlig. Men detta har skolan tagit med i din orosanmälan tex. Att hon är gränslös och hur ska det gå för detta barn i framtiden. Även att min dotter har skrivit kärleksbrev till pojken i klassen. Hon går i 4e klass och skrev kärleksbrev i 2a klass.  Pojken har slagit min dotter med knytnävar överallt. Sparkat henne i ryggen strypt henne kastat sten. Förstört hennes klocka och smycken. Tryckt upp henne mot väggen och boxat henne bröstet. Hotat henne till livet. En fröken avbröt när min dotter låg på mage på golvet med händerna för ansiktet. Och han skulle sparka henne i ansiktet.  Men jag får höra att min dotter trycker på hans knappar.  Och jag är kanske dum men det spelar ingen roll. Han får inte slåss även om hon retas. Sen kan jag tala om att om hon retas så gör han det minst lika mycket. Men hon slåss inte. Hon vågar inte. Hon tror att det kommer att bli värre då.  Jag vet att min dotter har det svårt. Jag vet att min dotter inte heller betar sig på bästa sätt. Men jag tycker att detta är fruktansvärt.

Skolan har säkert pratat med mamman om det här, ts verkar ju veta rätt mycket av vad som händer där. De har däremot ingen skyldighet att ha samtal istället för att göra en orosanmälan, eller avstå anmälan efter samtal. Skolan sätter absolut inte diagnoser, de har inte med det att göra och de varken kan eller borde ta ansvaret i den frågan, det är naturligtvis vh som ska ha den kontakten med BUP och sjukvården.

Några tips på vägen från en som har varit i liknande situation.

Att slå någon är inte mobbning, det är misshandel och förbjudet. Anmäl därför varje fall av misshandel av din dotter till skolan. I det fall du inte ser en förändring innan påsk, börjar du polisanmäla. På måndag anmäler du att din dotter blev sparkad i magen, kräv att en incidentrapport görs och följs sedan upp den inom 5 arbetsdag med att begära en kopia på incidentrapporten.

Anmälan till socialen tror jag inte löser något av skolans problem, för ja din dotters skola har problem och de har inte med din dotter att göra. Naturligtvis ska du samarbeta med socialen, förklara din bild av situationen. Be dem också förklara hur de kommer gå vidare i ärendet.

I det fall du anser att anmälan till socialen är fel och att skolan inte agerar som de ska, vilket jag hade gjort i ditt fall, kan du anmäla skolan till Skolinspektionen. Det kanske också är dags för dig att eskalera problematiken i skolan till Skolinspektionen. Som jag ser det: din dotter blir psykiskt och fysiskt misshandlad i skolan, skolan väljer att skuldbelägga dig och din dotter, skolan väljer därefter att vägra att erbjuda stöd för din dotter, skolan vägrar även att skydda din dotter från fysisk misshandel.

Lämna uppgifter om missförhållanden i skolan (skolinspektionen.se)

Du har lite fel här. 
Skolan har visst med det att göra, och jo, de kan och tar ansvar i den frågan. Skolan kan absolut ta kontakt med BUP. 
Som ett exempel. När jag gick på gymnasiet, var rektorn väldigt hård mot mig, och i princip tvingade mig att gå till BUP. 

Håller med ditt inlägg, men varför ska hon vänta till påsk innan hon polisanmäler? Tycker hon ska göra det varje gång dottern blir misshandlad. 

Nej, det är du som har fel. Skolan har ingen rätt att kontakta BUP i sådana här ärenden. Det är en hälsofråga och skolan får inte lägga sig i det. Att din rektor tjatade betyder inte att det var rätt.

Rektorn gjorde mer än tjatade. 
Jo, skolan har visst rätt att kontakta BUP i sådana här ärenden.