Behöver akuta råd!!

Jag tycker att du ska ta den. Om ni älskar varandra i övrigt så kan ni vara särbos och du kan föreslå att barnen bor hos dig främst, men barnen måste få säga sitt där också om hur de vill bo.

Vad tråkigt att din man beter så illa....att hani nte tar ansvar för sin familj. Antar att du försökt tala med honom?! Men att det inte skett några varaktiga förändringar. Har han på allvar insett att du vill separera? Det finns ingen chans att nå fram om han förstår att du vill skiljas om det inte blir en förändring? 
Han kanske inte mår speciellt bra över att er relation är dålig och relationen med barnen utan väljer att fly genom att köpa prylar.... bättre än alkohol men absolut inte bra....
Har du prövat vad som händer om du slutar plocka upp och städa efter honom? Se om han efter ett tag börjar klaga hur det ser ut... så kan man bara svara att ja men då får du väl se till och ta undan efter dig....bara att du tar fram disktrasan, golvmoppen el dylikt...
Annars så tänker jag att om han ändå inte umgås så mkt med barnen och inte gör något i hemmet knappt, orkar han då ha barnen 50 procent? Han kanske nöjer sig med varannan helg eller var tredje eller fjärde vecka nånting...?
Har du någon du kan prata med? Tänk på att barnen också behöver få hjälp o stöd om ni separerar....Ta hand om dig!

Jag har provat vid ett flertal tillfällen att inte plocka upp efter honom. Men efter att inte ha städat toaletten på 3-4 veckor tycker jag inte att det är schysst mot barnen att gå omkring i ett smutsigt hem. Han har inte dammat i sitt rum på 15 år. Aldrig städat en toalett på 25 år. Dammsuger kanske sitt rum en gång i halvåret. Om jag inte plockar på ex en vecka ser jag inte längre bänkarna i köket. Han har inte ont av att gå omkring i smuts alls faktiskt. Alla skåp är överfulla och det ramlar ur saker när jag öppnar skåpen. Jag håller ganska snyggt i huset genom att ställa in i skåp och lägga ner i källaren (som har prylar upp till taket). En period smygslängde jag några säckar i veckan. Numera är jag så trött på att det hela tiden är jag som får slänga efter honom. Jag hinner helt enkelt inte slänga lika många prylar/matvaror som tas in i huset, så berget ökar hela tiden. Nej, han nöjer sig inte med något annat än varannan vecka tyvärr. Känner att han skulle låta de stora barnen passa vår minsting stup i kvarten De få ggr jag är iväg lämnar han ofta vår lille med ett storasyskon istället. Han tar dem aldrig på aktiviteter heller, är skulle aldrig stå på lekplats ex. 

Är ledsen, men jag hade aldrig stått ut! Vill du verkligen fortsätta så här? Tänk dig själv om 5 år...vill du att livet fortfarande ska se ut så?

Det låter som en sanitär olägenhet. Du skulle kunna prata med soc om en orosanmälan mot honom (som vuxen alltså, inte förälder). Du har aldrig föreslagit att han ska söka hjälp för sitt missbruk...? Med tanke på hur ni verkar leva så kan du neka honom att ha barnen sovande där, faktiskt.

Alltså huset är inte smutsigt. Jag städar så det ser helt normalt ut. Utan i hans rum och källaren. Problemet är att hans rum är halva nedervåningen, men jag håller dörrarna dit stängda. Han har ingen insikt i att han köper för mycket prylar. Kanske är det för att jag slänger en hel del i smyg och städar efter honom.

Tycker det låter rimligt att du tar lägenheten och flyttar i sär. Gör du redan allt hemma, så är det bara en vinst eftersom du inte behöver städa efter honom.
Sedan måste ni ju inte skilja er eller göra slut. Det är ju ett val om ni vill fortsätta som särbos. Något som kan anstå ett tag medan du fokuserar på det viktigaste.

Nej jag förstår det men med en sådan ansamling av saker så blir det så ändå, du kommer nog inte åt att städa överallt heller och bara att ha det så stökigt är inte alls bra. Låter som att det nästan väller ut saker från hans rum. Och att du kan slänga flera säckar med saker utan att han märker, det är en tydlig varningssignal att han har för mycket. Låter som att han behöver terapi egentligen.

Jag vet, men han förstår inte problemet. Vi har talat om det 1000 ggr. Du har rätt, jag kommer inte åt överallt, speciellt inte i skåp och det känns rörigt. Tar en kasse då och då och fyller och kastar i soptunnan. Men är irriterande att lägga tid på det. Jag slänger massor av gamla matvaror som han samlar på sig. Vi har ju det bra ekonomiskt så det märks inte så mycket på ekonomin. Men jag tycker det är sjukt att behöva slänga typ två frukter om dagen för att de är gamla och inte går åt. Han lagrar för att "det är bra att ha". Han handlar varannan till varje dag i mataffären så fattar inte varför man måste lagra... Jag undrar verkligen hur det skulle se ut om flyttade, skulle han skärpa sig eller skulle det bli värre?

Hur såg hans bostad ut innan ni flyttade ihop?

Om du flyttar, och det måste du, så kommer det att eskalera. Därför är det bra om du pratar med honom om att han behöver hjälp.

Jättesmutsigt och dammigt. Han var bara 20 år, och han hade dock inte hunnit samla på sig så mycket prylar då. 

Har han någon diagnos? Något stämmer inte om en vuxen människa inte bryr sig om ifall det inte är städat på 15 år i ens egna hem. Tala om för honom att du överväger att lämna då ingen förändring skett och att du har möjlighet att få en 4:a och se hur han reagerar. Släng eller sälj skiten som han drar hem, då kanske han får eld i baken

Det verkar ju som att han har någon form av diagnos och att han lever i förnekelse kring sitt missbruk och att han inte bryr sig ett dugg om att det går ut över familjen.... Jag tänker att ditt och barnens bästa får bli fokus, sedan kan du rekommendera honom att söka professionell hjälp för sitt samlande....Det verkar ju som att problemet blivit värre och det blir väl så om man samlar på sig saker hela tiden att högarna växer...och också för att du har tröttnat på att slänga saker och att han heller inte bryr sig om att det blir en sanitär olägenhet.... Försök se om det finns någon förening för anhöriga till människor med beroende problematik... och sök kurators för samtal så att du kan få hjälp och stöd i rollen som anhörig....

Jag tror nog tyvärr om han inte är beredd att ta proffesionell hjälp så ser jag ingen utväg än att du och barnen flyttar....

Har han asperger? Om inte behöver han psykologiskt stöd då samlingen upptar tid från er. Ställ ultimatum annars flytta om det funkar att lösa annat boende.

Om jag vore dig så skulle jag flytta. Låter ju ändå som ni redan lever lite olika liv där han ändå inte är med dig och barnen så mycket. Låt honom prova varannan vecka, kanske mest är ett hot för att du inte ska lämna. Känns inte som han förstår vad de innebär att ta hand om hus och hem själv. just nu kanske de ser städat ut för att inte göra en orosanmälaN men hur ser det ut om någon månad eller två? 

Tänk på dig själv och ditt mående. Som andra säger föreslå särbo och förklara igen varför. Att plocka efter en vuxen människa på det sättet ska man inte ?behöva? göra. 

Hur gamla är barnen? 

Men tror du att han skulle vilja ha barnen varannan vecka? Skulle han ens klara det? 

Jag tycker att det låter som att det bästa vore att separera. Och att han behöver professionell hjälp. Men det är hans ansvar. 

Det stämmer, det är alldeles för städat, det är inget som ser konstigt ut för utomstående om man bortser från hans rum. 

Blandade åldrar. Tonåringar, mellanstadiebarn plus ett litet barn som är några år. 

Men herregud, givetvis ska du flytta! Fattar inte varför du inte gjort det för längesen och varför det blivit så många barn, men inte mycket att göra åt nu. Se till att komma därifrån. Han kommer med största sannolikhet inte vilja ha barnen varannan vecka. Glöm inte ordna med underhållet och sök bostadsbidrag. Barnbidraget ska till dig om barnen bor hos dig på heltid. 
Lycka till. <3