Är det inte dags att börja tala om människors ansvar gentemot varandra?
Idag är det inom populärpsykologin och bland olika självhjälpsförfattare en vanlig uppfattning att var och en är fullt ansvarig för sitt eget liv och även allt som händer en.
Vi har ju länge haft en trend där egoismen hyllats framför altruism och medmänsklighet. Man ska göra karriär och leva sitt liv som man vill och "skita i alla andra"
Är det inte dags att vi börjar inse att vi människor även har ett visst ansvar gentemot varandra? Vi människor påverkar varandra på olika sätt dagligen och stundligen och vare sig du vill erkänna det eller inte, så visst påverkas du mycket av en person i din omgivning som är på dåligt humör och/eller har en taskig attityd, likväl som du påverkas positivt av glada, entusiasmerande och empatiska människor som visar att de bryr sig om dig och gärna vill prata med dig.
Det finns ett gammalt ordstäv som lyder: "När du klättrar upp, upp här i världen, så glöm inte dem du lämnade kvar där nere".
Många som klättrar upp glömmer tyvärr folk som de kände och brukade umgås med innan, för att de anser sig lite "finare" när de klättrat i karriären och kanske då tillochmed börjar se sina tidigare bekanta och vänner som "lågutbildade och inskränkta undermänniskor" eller något i den stilen.
Logiskt borde det tvärtom vara så att med ökad utbildning så borde också förståelse för andra människor och hur samhället fungerar öka (olika beroende på vilken utbildning man gått givetvis).. Om man ser det lite från ett utifrånperspektiv så är ett samhälle där fler och fler bara tänker på och gynnar sig själva och skiter i hur det går för andra eller hur andra mår, ganska farligt i längden., eftersom de som är kvar "där nere" kanske blir allt mer frustrerade och aundsjuka och risken att kriminalitet och oärligt beteende är till sist överhängande.
Självklart förstår jag att vi i det mesta har ett ansvar för våra egna liv. Men skulle du vara benägen att säga det till personer som:
Blir misshandlade av sin partner pga att de i början av förhållandet fick intrycket av att partnern var en bra person och därmed lät sig luras?
Blir rånade, utsatta för våld eller våldtäkt eller blir mördade?
Blir nekade varenda jobb de söker, trots ett CV som visar deras kompetens och därför under många år står utan riktigt arbete?
Personer som anstränger sig hårt och mycket för att bli attraktiv när han dejtar/ söker partner och verkligen gör "allt man ska" för att marknadsföra sig, men som ständigt ändå misslyckas?
Det finns flera exempel jag skulle kunna nämna, men nöjer mig med dessa så länge. När det gäller de punkter jag tar upp här, hur tänker ni där angående det egna ansvaret och ansvaret gentemot medmänniskor, som t.ex. att visa civilkurage och/ eller empati och medkänsla?