dålig relation med mamma(17år)
De senaste åren har jag och min mamma haft en väldigt sträv relation, såklart finns det dagar som är bra men för det mesta bråkar vi konstant. Jag är "bara" 17 och förstår att relationen kan komma att förbättras men1. Genom åren har jag ibland blivit fysiskt slagen, har många bilder med röda märken på min rygg och armar som spår efter detta. Hon använde ofta sina händer, bälten och skohorn. Ofta kunde hon kasta porslin, fjärrkontroll, stolar osv på mig och säga att det var mitt fel för jag "stod i vägen". När jag har tagit upp det, säger hon "det finns ingen rök utan eld" , som att jag har provocerat henne. Hon kallar mig för svin, hora, snorunge och andra namn som känns obehagligt. Jag förstår att hon är arg men det sårar mig.
3. Under några år har jag haft enorma problem med mat och mådde väldigt dåligt fysiskt och psykiskt,har i efterhand blivit tillkallad för en utredning för anorexia. Jag har genom åren några gånger gråtit framför henne och förklarat hur jag mår och hon har sagt "du behöver hjälp" för att sedan inte göra något i ett år för att cykeln sedan ska fortsätta. Eller så säger hon "jag mår också dåligt".
4. Hon är ambivalent i sitt beteende. När hon varit arg på mig kunde det gå två veckor utan att hon pratade med mig eller ens tittade åt mitt håll, för att sedan börja prata med mig från ingenstans. När jag har exempelvis sagt att "jag är för upprörd för att diskutera detta nu, kan vi prata senare?" har hon blivit väldigt irriterad och sagt att jag har tappat respekt för henne och att jag beter mig som ett offer.
5. Allt jag gör, hur jag än sminkar mig, hur jag än klär mig, om jag går ut med mina vänner eller jobbar- klagar hon. Mitt smink är för "mycket". Mina kläder är för korta eller för stora, för öppna eller konstiga. När jag var yngre fick jag inte gå ut och satt mycket hemma, då kunde hon säga "vadå har du inga vänner", men nu säger hon "du är ute för mycket och ränner" fast jag i själva verket bara jobbar och går ut ibland.
6. Jag försöker hjälpa till hemma men min prioriteringslista är framförallt skolan, jobbet och vänner. Jag försöker städa köket, vika och tvätta kläder, dammsuga och hämta barn från dagis men det är inte tillräckligt.
Vad ska jag göra?