Vikariat vs tillsvidare.

Skulle säga att det beror helt på yrke och din konkurrenskraft inom yrket. 
Är det ett där det är brist på arbetskraft och du har bra erfarenhet och referenser är det ju rätt ok med ett vikariat. Är det inte fallet skulle jag inte chansa med tanke på att vi går in i en lågkonjunktur och i de lägena är inte småbarnsföräldrar de mest attraktiva att anställa (med tanke på riskerna för vabb, icke flexibilitet med tider för det måste hämtas på förskolan och benägenheter till att försöka tvinga till sig ledigt genom att lägga föräldraledigt om semestern inte beviljas på önskad tid - även om man själv inte gör så och det inte är tillåtet att diskriminera kommer det finnas i huvudet på de flesta som rekryterar). 

Så ja, det beror helt på ditt yrke och ställning på arbetsmarknaden. Och naturligtvis eran situation som familj. Har ni god buffert och den andra föräldern har bra lön och säker ställning på arbetsmarknaden går det ju också att ta större risker. Lever ni på marginalerna och du inte vet du enkelt får ett nytt jobb om du blir av med det du har, ja då låter det direkt oansvarigt att aktivt välja ett vikariat inför lågkonjunktur, inflation och ökande räntor och energipriser. Det är knappast inte mer värt för barnen att ni riskerar att behöva flytta för något längre dagar på förskolan. Förhoppningsvis har ni inte så dåliga marginaler naturligtvis. Men med läget i världen just nu är det inte riktigt rätt tid att ta alltför stora risker. 
Det är även värt där att tänka på att det mest begränsade sökområde du tillfälligt kan få godtas att ta om du blir arbetslös och vill ansöka om a-kassa är sk dagpendlingsavstånd vilket är 12 timmarsbortavaro från hemmet, alltså behöver du vara beredd på nästan 2 timmars resväg enkel väg.