Inlägg från: Anonym (Loth) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Loth)

    Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns

    Tow2Mater skrev 2022-12-23 19:41:07 följande:

    ^ Vad betyder meningen Hur jämkar man det man säger sig vilja stå för och det man verkligen tycker?

    Kan du ge ett exempel?


    Antar att hon frågar sig hur man får det man säger sig vilja stå för och det man verkligen tycker att bli mer överensstämmande.

    Intressanta frågeställningar faktiskt. För någon med livserfarenhet är det emellertid uppenbart att det man säger sig vilja stå för helt ska överensstämma med det som man verkligen tycker. 

    Sedan har hon även en bitter och dessutom felaktig fördom där hon hävdar att det enda som räknas är ytan. Ju äldre jag blir desto mer inser jag att insidan är betydligt viktigare än utsidan.
  • Anonym (Loth)
    Tow2Mater skrev 2022-12-23 20:43:38 följande:
    Ja, kanske därfor jag inte fattar vad som menas. Det borde ju vara samma sak.
    Om man som författaren är av åsikten att det enda världen bryr sig om är vad som syns så blir det säkert frestande att måla upp en fasad. Tror i stor utsträckning detta handlar om att författaren inte hunnit hitta sig själv, så hon ser inte fördelarna med att vara autentisk.
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-02 18:13:43 följande:
    www.expressen.se/debatt/nej-invandrare-vill-inte--leva-i-bidragsberoende/

    Årets första och kanske enda länk. Jag är ju inte själv invandrare men väljer att integrera mina erfarenheter som av att leva i utanförskap med invandrarnas, som är i fokus för denna debattartikel av en socialantropolog.
    Som så ofta ställs det kollektiva ansvaret mot det individuella ansvaret, trots att det ena inte utesluter det andra.

    Det svåraste med att få utsatta människor att lyckas är att få dem att inse att det är de själva som har makten. De kan lyckas om de börjar att  anstränga sig. Men för människor som levt i utsatthet kan det var mycket svårt att komma till den insikten.

    Det kollektiva ansvaret ligger i att ge så många som möjligt förutsättningar och stöd för att komma till insikten att det är de själva som har makten.

    Sätter man ungdomar i undermåliga skolor med svag social uppbackning kommer den stora majoriteten att hamna i utanförskap i vuxen ålder. Ty i den situationen kommer offerrollen att bli allt för lockande. De flesta kommer att trilla dit. Det förändrar dock inte att de hade haft möjligheten att forma ett bra liv för dem själva om de hade jobbat på det.
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-02 20:41:10 följande:
    Jag säger inte att du har fel, men det är de argument du framför här som socialantropologen i fråga vänder sig emot. Istället eftersöker han medkänsla, kramar och att de priviligierade dessutom får syn på sin strukturerella plats. Det vill säga, han anser att insikten om det egna ansvaret gäller även de priviligierade i hög grad. De som, med ditt skolexempel i färskt minne, väljer skolor långt bort från de undermåliga verksamheter som du säger lockar fram offerrollen hos barn och unga. Det är vad han säger. Jag tyckte att länken hade något nytt och annat att säga. Mycket av det andra jag har samlat är varianter på samma saker, och egentligen, som så ofta, hade jag tänkt lämna tråden vid vad den var. Det är nog klokast att inte lova någonting sådant från min sida. Rätt vad det är bryter något fram och vill sägas. 
    Det han vänder sig emot är när kollektivet hänvisar till individens ansvar, för att frånskriva sig kollektivt ansvar.

    Det jag säger är att jag instämmer i att kollektivet aldrig ska hänvisa till det individuella ansvaret för att friskriva sig själva från kollektivt ansvar.

    Det förändrar dock inte att individen har makten att förändra sitt liv. Att hävda något annat är att beröva dem det hopp som kan tända gnistan till att några fler börjar göra jobbet som krävs för att bli framgångsrika.
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-02 20:57:26 följande:

    Hm. Det finns många självhjälpsböcker för att bli framgångsrik. Jag drev lite med mig själv någon gång innan jul när det kändes så otroligt hopplöst att försöka få den här tråden att handla om fattiga. Kanske bör jag bara ge upp. Låta framgångrecepten ta över. Leta upp en tiggare som kan skriva om hur man får folk att swisha mest pengar. Leta upp någon som gift sig rikt efter att ha legat i rännstenen, såg något sådant reportage på den gamla goda tiden, innan Malou von Sivers gått över till att intervjua avdankade offentliga personer. Det startas trots allt andra trådar i ämnet, idag tre stycken. En om långtidsarbetslöshet, en om sjukskrivning och en om svaghetsförakt. Vad tror du om det Loth? Att vi gör detta till ett långt samtal där du hjälper mig att nå framgång med mitt projekt att vilja lyfta fram fattigdomen i Sverige och hur den levs? 


    Jag hjälper dig gärna med det. 

    Att bli framgångsrik handlar inte om enstaka händelser. Det handlar om val av livsstil och de fördelar som följer av det.

    Dessutom är framgångsrik ett subjektivt begrepp. Till en början måste man hitta sig själv så att man vet vad framgång innebär för en själv. 
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-02 21:17:03 följande:

    Om jag vill bli av med min fattiga identitet, säger vi då.

    Vi använder premissen att allt en fattig person behöver göra är att lägga fattigdomen bakom sig, och så säger vi att det är jag, i det här fallet. 

    Den senaste tiden har jag köpt en tjänst för utseendet för nästan 1000 kronor. Det känns hemskt att köpa en utseendetjänst för nästan 1000 kronor, då det är onödigt, någon hade kunnat använda de pengarna bättre om jag hade gett bort dem. 

    Borde jag köpa utseendetjänster för 10 gånger så mycket, eller hur ska jag göra? 


    Om du vill att jag ska kunna ge kloka råd måste du först berätta vad framgång är för dig.
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-02 21:47:16 följande:
    Det är det jag inte riktigt vet i sammanhanget. Jag skulle vilja ha pengar nog att klara mig. Det har jag i och för sig nu, men jag bär på en djup osäkerhet som kommer sig av alla vikariat och tillfälliga anställningar jag har haft. Jag känner mig sämre än andra som inte har haft det så. Samtidigt vet jag innerst inne att jag gjort allt som står i min makt, så jag tar inte åt mig av att det ligger på mig som individ. Det är jag som har ansvaret för att förvalta min situation på bästa sätt, men det är klart att jag hade önskat att det gått bättre jobbmässigt än vad det har gjort. Jag skulle bli väldigt glad och känna framgång om människor lyssnade på mina erfarenheter, tror jag. De här erfarenheterna har påverkat mig djupt, och jag hade önskat med den här tråden att andra delade med sig av sina egna. Men jag kan inte tvinga någon till det, och därför kan det inte bli framgång vad gäller det. Hoppas att du förstår lite mera. 
    Jag har tidigare i tråden varit öppen med min bakgrund. Jag har levt på ett sätt som gjorde att jag blev misslyckad. Jag såg det, förändrade mina vanor och blev därmed på sikt framgångsrik.

    När jag läser vad du skriver låter det som att du behöver jobba på din självkänsla.

    Beträffande karriär så om du inte är pensionsmässig så satsa på en utbildning. 

    Satsa även på din hälsa. Träning och motion är så underskattat sett till arbetsförmåga.

    Det viktigaste är att du förändrar dina vanor. Skillnaden mellan en person som motionerar 1 timme varje dag jämfört med om hon skulle sitta framför TVn vid samma tid blir stor över några års sikt. Att sluta småäta är viktigt både för hälsan och ekonomin.

    Förändrar man ett flertal sådana vanor till det bättre blir skillnaden helt enorm över något decenniums sikt. Det är detta nästan alla underskattar. De ser en energisk och stark person och förstår inte alla de vanor under lång tid som skapat den personen. Samma sak med någon som är trött och svag. Det är så vanligt att folk tror att det bara är så det ska vara när det är en konsekvens av en livstil som förts under många år.
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-03 12:58:56 följande:

    Nu har jag vaknat. Mycket ovanligt för mig att sova så länge. 

    Det jag har förstått Loth, är att du sakta vände ditt liv till att bli ett mått på framgång. Du gjorde det med hjälp av fysisk aktivitet.

    Säkert har du rätt i att livet de senaste 10 åren satt spår i min kropp. Jag såg mig själv i spegeln när jag köpte utseendetjänsten och som de flesta i min ålder minns jag ett annat utseende än det jag ser. Ändå har jag ganska lätt för att tycka om mig själv. Det är en tillgång tror jag, om man ska förändra ett liv, att man ändå kan tycka om sig själv för den man är, och trots allt dumt man gör, som att starta en sådan här tråd, och fortsätta. Idag är det 3 månader sedan. Det har skrivits väldigt mycket om Fattig-Sverige i tidningarna sedan dess. En del erkänner Fattig-Sverige, andra skuffar undan det. Det finns ingen statistik över hur många som varit fattiga i många år, och det är bra tycker jag. Vem vill bli registrerad för sina ekonomiska förutsättningar?

    Jag tänker Loth, att jag skulle kunna skriva här ifall jag gör hälsoframsteg, eftersom det verkar vara det du brinner för att tända en gnista kring, och jag ju har förutsättningar att ta hand om min hälsa då jag varken har ekonomiska bekymmer eller särskilt ont om tid. På andra ställen här på Familjeliv läser jag om att det är försent för en sådan som mig, och det kan jag gråta över på nätterna ibland. Jag vet inte hur jag ska göra. Jag är inte i pensionsålder om ett decennium. Så om du har rätt i att hälsan är viktigast kan jag lika gärna pröva det, istället för att jäkta mellan sätt att försöka få en bättre tillvaro genom ännu fler korta påhugg/studier till exempel. Jag är helt slut. Förbi av trötthet många, många dagar. Men livet är trots allt okej för mig, även om sådant jag läser här vittnar om att mitt liv är allt annat än okej i andras ögon. 

    Jag valde Fröken Allvar för att allvar är en förutsättning för förändring, men det betyder inte att man inte kan ha självdistans. 

    Det känns intressant att försöka gå i dina fotspår och kanske må bättre i alla fall, än vad man gör när man alltid är orolig för pengar. Tråden handlar ju som sagt ändå väldigt mycket om mig. Det är inte så att mitt liv är en röst för fattiga. Jag är inte ens fattig i mina ögon nu, även om jag säkert uppfattas som det av en del människor. Och konstigt nog är jag mer bekväm i det än om folk skulle uppfatta mig som rik. Jag vet inte vad som förväntas av en rik person och jag har väldigt negativa erfarenheter av en del rika personer dessutom. Men kanske slutar jag som rik här i tråden om ett decennium? Det vore ju en lite intressant vändning.


    Härligt att du tänker satsa på din hälsa. Sätt det på rutin och acceptera inga ursäkter. Leta även efter lugn. 

    Det är aldrig för sent så länge man lever. Varje dag mot sinnesfrid är värt det.
  • Anonym (Loth)
    Fröken Allvar skrev 2023-01-05 11:41:41 följande:

    Loth, jag tänker på min hälsa. Sömnen är inte så bra just nu.

    Det verkar inte som om du är lika intresserad av att läsa kvällstidningar som jag är, men här är en fin text av en tjockis 

    www.aftonbladet.se/kultur/a/8J5kbw/rasmus-landstrom-om-kriget-mot-de-tjocka

    Jag kände igen det han skriver, fast om man byter ut tjocka mot kriget mot de icke framgångsrika. Tror även att han själv gör jämförelser mellan tjocka och andra utpekade i texten. 


    Fin text? Det må vara skönt att lyssna till då han ger alla ursäkter i världen men det är en oerhört destruktiv text. 

    I synnerhet påståendet: "Gener och social situation har oändligt mycket större betydelse än viljestyrka." 

    Om man nu inbillar sig det kan man vara övertygad om att man aldrig kommer att lyckas med någonting. Jag hävdar i det snaraste motsatsen. Att det nästan uteslutande handlar om viljestyrka. Social situation påverkar definitivt men den kan man förändra med viljestyrka.

    Även påståendet att man inte äger sig själv är direkt hårresande. Det är förvisso där man börjar i barnåldern men ett viktigt mål i livet är att faktiskt äga sig själv. Personen som inte tror att det är möjligt kommer förevigt att vara ägd.

    Ett annat misstag skribenten gör är att han blandar ihop utseende med hälsa. Man ska inte träna och äta sunt för att se bättre ut, utan för att må bättre och att kunna vara där för andra.

    Det enda jag håller med honom om är att samhället ska ta större ansvar för att göra det enklare att leva hälsosamt. Livet är svårt innan man byggt sig stark och man får inte mycket hjälp att ta sig upp. Något som gör det mycket svårt för personer som har en utsatt uppväxt eller av ena eller andra anledningen hamnar snett i livet. Men med viljestyrka kan man göra det. Det svåra är att väcka viljestyrkan och tron på sig själv till liv.

    Därför jag blir så irriterad på sådana texter som sänker viljestyrkan och tron till oss själva. Den må låta god men den är direkt elak. 
  • Anonym (Loth)
    EmilijaPetrosiunaite skrev 2023-01-05 17:34:25 följande:
    Viljestyrka är underkastat gener. Ingenstans ser vi ickebiologisk viljestyrka.

    Bättre utseende ökar biologisk fitness som är väldigt betydelsefullt för oss.
    Det där är struntprat som sagt. Men det är den inställningen som gör att många som är uppväxta i dåliga förhållanden fortsätter att vara fattiga. De får höra det destruktiva budskap som du och skribenten i Aftonbladet basunerar ut. Det är tillräckligt för att de inte ens ska försöka. Och varför skulle de. De har blivit intalade att det är kört på förhand.

    Några ser att de levereras lögner och beslutar sig för att trotsa sin position och börja kämpa. De kommer att vara i ett helt annat läge i framtiden.

    Bland välbärgade människor har man en helt annan inställning. Man vet att utan hårt arbete kommer man ingenstans. Det är också det deras barn får höra. 
Svar på tråden Det Fattig-Sverige du inte trodde fanns