Fler med barn med diagnos som blir utfryst?

Det jag reagerar på är föräldrarnas beteende. Så omoget beteende av vuxna människor som dessutom är föräldrar och ska uppfostra sina barn till bra människor. Det är inte konstigt att mobbing fortsätter existera när vuxna mobbar andra vuxna, för barn ser det och tar efter det. Ett slitet uttryck men ack så sant är att barn inte gör som vi säger utan som vi gör. Vissa ska helt enkelt inte skaffa barn.

Vad gör skolan? Är han intresserad av någon fritidsaktivitet? Det kan vara lättare att hitta kompisar om man delar ett gemensamt intresse.

Eftersom ingen hittills verkar ha reagerat på att det är dig föräldrarna slutat hälsa på och inte svarar på sms från så kanske det är dig de har problem med och inte sonen?
Min son har haft en kompis på fsk vars mamma jag verkligen inte har något utbyte av. Jag har därför alltid svarat nej när min son och kompisen frågat om att hälsa på hos varann.
Vet att många av mina kompisar med äldre barn har pustat ut när barnen äntligen blivit så stora att de kan komma över utan föräldrar. De flesta vuxna har väl inte jättestort intresse av att hälsa på hos sina barns kompisar efter jobbet och dricka kaffe med deras föräldrar? 
Jag skulle tro att detta problem faktiskt löser sig automatiskt när barnen blir såpass stora att de själva kan ringa hem och fråga om kompisar kan följa med.