Anonym (Bonuspappan) skrev 2022-09-10 07:29:39 följande:
Jag blir bara väldigt obekväm när barnet säger saker som "Jag önskar du var min pappa", "Jag hatar min pappa", "Han bryr sig ändå inte"..
Vad ska jag säga i dessa situationer? Jag är nog mestadels tyst nu men borde jag säga något.
Det finns andra barn som sagt sånt också, believe me.
Man ger dem en kram, en klapp på axeln eller vad som nu passar, och så ler man och säger: "Jag är glad att vi har en fin relation, även om jag inte är din riktiga pappa". Kanske räcker det så.
Om man vill bemöta när ett barn säger att den hatar sin riktiga pappa, så är risken att man trasslar in sig. Barnet har rätt till sina känslor, så man kan liksom inte säga "nej men inte hatar du pappa?" (personligen tycker jag ordet hata är så oerhört starkt så jag använder det aldrig själv). Samtidigt vill man så klart inte uppmuntra att barnet säger såna saker, men att bara ignorera blir väl också fel. Man blir glad när barn känner att de kan anförtro sig, men samtidig vill man inte bli i nån slags maskopi där "vi snackar skit om pappa". Kanske bara säga: "folk är olika och din pappa gör nog så gott han kan".
