Indraget CSN högskola

Vilken jobbig sits, inte konstigt att du är stressad.

Hur kändes omtentan, tror du att du klarade dig? I sådana fall få du ha lite is i magen tills du vet resultatet (vilket inte borde dröja så länge till), och när du vet att du klarade dig, gör en ny ansökan till CSN. Eller ännu hellre, ring dem redan idag och förklara läget. De är nog rätt vana vid att folk inte klarar alla poäng som krävs och vet vad du kan göra för att lösa detta.

Angående intervjun var det tråkigt att du missade den (och jag hoppas verkligen att du ringde och ställde in, annars är det nog kört om du inte ens hörde av dig). Har du verkligen ingen i din närhet som kan passa barnen ett par timmar vid sådana tillfällen? Om det händer igen, kan du ju ringa arbetsgivaren/rekryteraren och säga som det är, och föreslå att ni gör intervjun på telefon eller via Skype/Teams/Zoom i stället (med tanke på att vi haft en pandemi så nyligen är de flesta vana vid denna typ av möten). Då har du visat att du inte bara ger upp när du stöter på problem, utan försöker lösa dem.

Nu vet jag inte vad du pluggar för något, men är det realistiskt med dina koncentrationssvårigheter och två barn att du kommer att klara den? Kan du läsa något annat, mindre krävande istället? Eller varför inte jobba några år tills barnen är större (och du kanske fått medicinering som hjälper dig)? Detta är bara tankar, du vet såklart bäst vad du klarar och kan.

Om jag vore arbetsgivare skulle inte jag vilja anställa någon som inte ens kan fixa barnvakt för en intervju, det bådar ju inte gott för framtida jobb med VABande och liknande. Om det då är många sökande är det inte alls konstigt att du inte får en chans till.

Även om du får en diagnos och får medicin, så betyder inte det att allt löser sig fort sedan. Det tar tid att vänja kroppen vid medicinen med en successivt högre dos, sedan ska man gå på full dos ett tag för att utvärdera om den har någon verkan, och det är inte säkert att första, eller andra, eller tredje medicinen man prövar hjälper alls.

Jag skriver inte detta för att göra dig missmodig, utan för att du inte ska ha för höga förväntningar på medicinen, det är ingen mirakelkur.

Jag säger inte att du ska strunta i att vidareutbilda dig,men det är tufft även för människor som inte har koncentrationssvårigheter eller är ensamma med småbarn att plugga 3,5 år på högskolenivå, och du har bägge delarna. Vad läser du, typ lärare eller socionom? Finns det ingen annan, kortare utbildning, t.ex.YH, du kan tänka dig?