Hur hantera skolk pga redovisning

Kanske ska du bearbeta dina egna traumatiska upplevelser? Du verkar ha en väldigt överdriven, orealistisk uppfattning om att lärare bara vill utöva makt även elever. Jag har personligen ALDRIG varit med om att det skulle vara läraren som nekar eleven anpassningar. Tvärtom så är de flesta lärarna väldigt engagerade i att skapa möjligheter - och det är snarare rektorer som sätter stop för det.

Vi vet inte vad som har hänt där. Det är det som mamman först får ta reda på. 

Varför skriver man i en tråd om man inte vill ge TS goda råd utan bara klanka ner på ALLA andra som svarar i tråden. Alla andra har fel - bara du har rätt? Allvarligt? Bara det ger förstås vibbar. Vad är din kvalifikation? Jag har själv två vuxna barn med NPF (som det har gått relativt bra för) och har jobbat med dem tyngsta ungdomarna, mest med NPF (+ annat) i tolv år. Och du har ingen aning HUR vi gör. Det är nämligen framför allt våra socionomer som jobbar med ungdomorna, tillsammans med oss lärare förstås (det är ett slags behandlingshem). Men vi utgår mycket ifrån deras bedömning och vi brukar faktiskt vara överens för det mesta - har ju jobbat ihop i många år.  Och inte heller skulle vi fortsätta att jobba på samma sätt om det INTE gick bra för ungdomarna. Dvs. man har ju koll på att det verkar fungera för ungdomarna, så deras liv blir inte förstörda alls. 

Vad beskriver jag? Du har inte hört mina beskviningar än! Jag skulle ju kunna hålla med dig om att en del av det som den anonyma läraren säger inte var så bra. Jag var mest irritierad över sättet som du framför det på.

Nej, jag tycker inte heller att det är lämpligt att en enskild lärare avgör (undantag skulle då vara om den läraren verkligen förstår sig på problematiken och vill göra något ytterligare som kan hjälpa). Att bara slopa en passande anpassning som man har kommit överens om är tokig. Absolut. Det kan hända att det inte fungerade som det var tänkt pga andra omständigheter. Då får man ha en uppföljning, med föräldrarna  och säga: Det här funkar inte i praktiken, kan vi hitta något annat sätt?  Eller också så tar man upp det i arbetslaget vid mindre problem.