Borderline - hur har ni killar bemött era partnerns/dejt om ni får reda på att de har haft borderline???

Jag ger dig tipset att läsa på om det. Var inte dömmande. Du anar inte vad vi går igenom med borderlin, hur påfrestande det är. Inget man väljer att vara, diagnos, dock något som är olika för alla med det, finns de som har extrem borderline och de som lär sig jobba/arbeta med svängningarna och som faktiskt kan ?få bort? borderline, pga man lär sig att hantera de häftiga svängningarna. 

FRIGER: 
tusen tack för ditt fina svar, det finns trots allt fina män som kan svara utan att dömma. Det är tufft o leva med. Men är väl som du skriver, man måste jobba på sina svagheter. 

Tack ??

Anonym (q)
förstod inte va du mena med stänga musslan? 

Nej skulle kunna tro 14 men han är 35 

Anonym (AllaC) 
det är lätt att kasta sten på andra när man själv har problem. Han har själv problem med drickandet, men ansåg inte jag behövde skriva det. Alla har vi väl någon problematik. 

Tack :)
Ja jag har förstått att jag har den mer milda varianten, tror att det har att göra att jag i många år förstått de varit något men aldrig fått den riktiga hjälpen förrän i höstas då jag fick ny läkare. Så jag har under många år jobbat mycket med mig själv och mediterat och försökt hitta mig själv och jag tror man genom det lär känna sig själv osv men i allt de så måste man ha rätt verktyg att inte agera så hårt på känslostormarna vilket jag gör. Men har läst om många kvinnor som berättar sina historier och även män och jag inser att de finns så kraftigt större borderline. 
Tyckte att 9 mån var kanske rätt så länge men tror aldrig jag ska berätta för efter de orden idag från honom så kommer jag nog aldrig mer släppa in nån på livet. För jag har insett man bara ska leva själv. Så förstör man inte en annan människa.

Hemligheter är olika, finns de ?hemligheter? som jag inte anser vara hemligheter utan mer att man tycker de e skamligt, men kanske anses för många ändå bli en hemlighet. Värre om man går o e otrogen, de för mig e helt annorlunda än att ha en diagnos eller vara alkoholist Exempelvis.

Sen tror jag inte du eller nån annan egentligen ska vänta för länge o berätta sina saker, för om man träffar en riktigt fin människa så förstår dem. Då älskar den en för den man är. Självklart beror de ju på vad det är. 

Anonym (q) 
aha nu är jag med. Håller med dig. Tyvärr är borderline för många tab/hemskt och människan som ?bär? det är typ lika med noll har jag förstått. 

FRIGER: 
Ja jag har förstått att en del med borderline blir som förbytta, jag tror att man behöver vilja jobba med sig själv, gör man det så tror jag att man kan leva på ett mer ?normalt? sätt än ha de många och stora diffarna. Man lär sig mer om diagnosen, man lär sig hur man inte ska agera i vissa situationer och vad jag läst så kan borderline försvinna med hårt jobb. 

Ja jag tyckte de var rätt hårt själv, har varit rätt knäckt sen dess. Men jag inser oxå att han har något i sig själv som gör han e så, jag tror att när man lätt dömmer andra då är det oftast något i sig själv som man stör sig på/har problem med. Du har faktiskt rätt, skönt de kom nu. 

Haha sorry, fördömdas bänk? Så ska du inte tänka. Jag hr märkt att ju äldre man blir ju svårare blir det att hitta nån och leva med nån. 

Japp och det har han. Jag ställde ett ultimatum den helgen för snart två veckor sen, hade inte min son den veckan, men sa till killen att sånt här vill jag inte ha i mitt liv eller min sons, fixar inte du dricker så mycket, varit MYCKET OCH MÅNGA URSÄKTER till att dricka men där sa jag stopp. Han sa?det är lika bra du vänjer dig om du ska vara i ett förhållande med mig, jag tänker dricka vid varje tillfälle som ges. Då åkte jag. Men på något sjukt sätt  jag tillbaks. 

Tack, ska göra de, eller rättare sagt redan gjort. 

Aså gud lever såna människor med den insikten du har? Jag blir rädd. 

Du vet att jag har en son på snart 12 år och jag får höra av så många vilken underbar mamma jag e till honom, lite komiskt men denna killen jag precis skrivit om är nog det enda positiva han sagt om mig?att jag är världens bästa mamma till min son, att han är imponerad av hur jag är mot min son och jag uppfostrar honom, världens goaste kille som är glad och skolan ser en pigg och alert kille som har så mycket att ge och jag har alltid uppfostrat honom att gå sin egen väg och aldrig lyssna på människor som försöker trycka ner honom. Aså alla som har borderline är långt ifrån att ha den starka varianten och då kan jag tänka mig det blir tufft om man har det. Jag tror faktiskt många bör läsa på om det för det är skrämmande hur du och många andra i princip död förklarar människor med borderline. Vi e inte mindre värda än va alla andra e. Har du barn och du har den inställningen så är jag ledsen för deras skull, för de får växa upp med en förälder som har dålig inställning och dömmer nog lätt folk tyvärr.