Jag går under

Nu råkar jag vara en av de med åsikten att även sexchatt är otrohet, men det finns alltid grader i helvetet.
Det står dock klart att ni har stora brister i kommunikationen, vilket leder till en ond spiral av; minskad känslomässig intimitet (vilket ofta i sin tur leder till minskad sexuell intimitet) -> förlorad känsla av gemenskap och tillhörighet -> konflikter -> förbittring -> känsla av fångenskap -> eskapism... Spiralen fortsätter, men detta är var du befann dig för ett par månader sedan, TS.

Familjerådgivning vore absolut något för er, för roten (inte anledningen eller orsaken, det är något annat) till att den mesta otroheten får chansen till att ske, ligger oftast faktiskt i kommunikationen. Eller snarare oförmågan/oviljan/rädslan, från endera eller båda parter, att framgångsrikt kommunicera sina behov till sin partner, för att ett kontinuerligt och ömsesidigt givande och tagande ska vara möjligt. Annars blir det som i ert fall, med en frustrerad verbalt aggressiv man, en självutplånande undvikande fru och ett olyckligt äktenskap. Och inget blir löst. 

Alla har vi brister. Solsidan är att det är möjligt att jobba på dem och bli bättre versioner av oss själva. Med mycket envishet och lite jävlar anamma  Just kommunikation och konflikträdsla/undvikande är dessutom ett mycket tacksamt område att förbättra (alldeles oavsett hur det blir med äktenskapet), eftersom det påverkar alla dina relationer positivt. Men i synnerhet intima sådana. 

Vill du fortsätta leva i ditt äktenskap? Jag frågar "vill", inte om din sunk cost fallacy och de 47 olika praktiska anledningarna du har till att stanna. Om det inte fanns några gemensamma barn, hus, lån, skulder, etc, som band er samman, skulle du vilja vara med din man? Eller skulle du se detta som tillfället att ta dig ur? Hyser du någon kärlek för honom fortfarande? 

TS, jag skrev precis en meterlång text, som FL bestämde sig för att radera, för att jag blev utloggad mitt i allt  Så jag skriver bara det jag avslutade med: det är fritt fram att PM:a mig om du vill ha mer av ett meningsutbyte, än läsa mina romaner. Annars önskar jag lycka till!