Anonym (Hjälp!) skrev 2022-08-01 22:58:39 följande:
Absolut, jag är glad och tacksam för alla idéer! Det finns dagmammor, men det har bara mindre barn, upp till 3 år brukar det vara, de flesta mellan 1 och 2. Så tyvärr är det ingen alternativ.
Det finns en mindre förskola som skulle komma i fråga, där står han på väntlistan. Det skulle säkert hjälpa, för den har en enda avdelning med 20-25 barn och förskolan han går just nu har 6 avdelningar med ungefär 120 barn. Jag hoppas på en plats där.
Att vi är bara hemma gör vi oftas. Speciellt under vintern, när det ändå är mörkt nästan hela eftermiddagen. Men sen tycker jag att vi måste gå ut lite också, jag känner mig dålig om vi är bara hemma. Fast vi brukar inte göra utflykter jämt, det hör till undantagen, utan vi går till de närmaste lekplatserna (oftas samma lekplats varenda dag efter förskolan i veckor). Under sommaren blir det bad ibland.
Han behöver ju rörelse också.
Men jag ska se om vi kan stanna hemma oftare och om det hjälper. Nu när du skrev det kom jag faktist att tänka på förra hösten: 2 gånger stannade han hemma i nästan en vecka när det fanns flera covid-fall i hans förskola. Jag kunde jobba hemifrån och tänkte att jag håller honom enbart hemma så länge han är nöjd. Båda gångerna har han inte lämnat lägenheten i ungefär 5 dagar och det gick så bra, han var en ren ängel! Jag kommer ihåg att jag förundrades då över att han är mycket lugnare när han är ledig från förskolan och bara hemma, jämfört med när han är ledig och gör annat (inget som är speciellt spännande, utan samma lekplats varje dag typ).
Så det är säkert värt att försköka att vara hemma ännu mer. Det är nog ändå bättre att få för lite rörelse ibland men därför ha ett lungnare och fridfullare hem.
Det är så hag tänkte också, utifrån din situation. Visst, vi vet alla att barn ska äta varierat, få frisk luft, rörelse, sociala interaktioner, stimulerande aktiviteter osv, men vet du, jag tycker nog att du med gott samvete kan strunta i allt det där! Om ditt barn mår bäst av att bara vara hemma och det gör er tillvaro harmonisk, så låt det vara så! Tids nog förändras det kanske, och fram tills dess är det kanske tillräckligt med frisk luft och rörelse att promenera till affären och köpa en mjölk.
För övrigt håller jag med dig om att det inte låter som en vanlig 5-åring. Det behöver inte vara något fel, men jag skulle också ha undrat, och hur som helst gör du rätt i att fråga om råd.
En sista grej - när han pratar så där mycket, har du provat att vända frågorna tillbaka till honom? Typ när han frågar vem som bor i huset svarar du att du inte vet, men att du hoppas att det är en snäll gammal sam som tar hand om alla hungriga djur, och så fråga vem han hoppas bor där, eller hoppas inte bor där. Kanske får ni igång ett roligt samtal och ett gott skratt? Eller när han undrar när bussen går så gissar du på 10 sek, frågar vad han gissar på och sen tar du fram mobilen, startar tidtagaruret och ser vem som har rätt. Min 5,5-åring är lite sen i språket och har rätt nyligen kommit in i varför-åldern. Det kan bli rätt roligt när jag vänder frågorna till honom, de har ju så fin fantasi i den åldern!
