Nöjd med ett barn?
Vad man än gör finns det de som tycker man gör fel. Speciellt om man gör något som är utanför normen.
Det är så synd om ensambarn, de blir så bortskämda, de får svårt att ta hänsyn och dela med sig, de tror att jorden kretsar kring dem, det är så ensamt utan syskon både under uppväxten och som vuxen, när föräldrarna dör har de ingen att dela varken sorgen eller arbetet med bodelning osv med.
Det är så synd om barn som har syskon (speciellt om de har fler än två syskon). Föräldrarna har inte riktigt tid med dem, de utnyttjas som barnvakter till syskonen, föräldrarna har inte råd med att ge dem lika mycket grejer, semestrar och läger som alla barn måste ha för att må bra (de kanske till och med får dela rum med syskon, stackarna).
Strunta i vad beskäftiga människor säger och var trygg i ditt val, oavsett vad det blir eller vad som sedan verkligen händer.