Manipulativ?

Manipulativ är ju svårt att säga om du är - utifrån det du beskriver skulle jag inte säga att du är det, men det kan ju vara annat som gör att hon uppfattar dig så, som du inte tagit med här (och kanske inte ens är medveten om själv). Däremot uppvisar du ju ett typiskt abuser-beteende; du är inte den första i världshistorien som inte kan kontrollera sin ilska utan misshandlar sin partner verbalt och/eller/fysiskt för att sedan komma krypande och ångra sig och lova att aaaaldrig mer göra så där; att gå i terapi; att ta tag i sina problem. Din sambo har väl helt enkelt varit med om det en gång för mycket - och antagligen har det låtit exakt likadant från dig även tidigare gånger, utan att det sen har skett någon förändring. Tyvärr är det ju dessutom så att i de flesta fall sker det heller aldrig någon förändring, utan abusers är och förbli abusers :( 

Jag tror att det bästa du kan göra är att skriva till henne och säga att du förstår och respekterar att du har gått för långt, och att du även respekterar hennes beslut att det är slut nu. Sen ser du till att få hjälp illa kvickt. Sen någon dag i framtiden, om du faktiskt fått hjälp, och kommit tillrätta med dina ilskeproblem, kan du ju kontakta henne igen och visa att du är "en ny människa" och sen se om hon vill ha dig tillbaka (utan att tvinga dig på henne - det måste vara hennes beslut).

Slutligen: naturligtvis är det lilla du beskriver i din trådstart inget att hänga upp sig på - är det frågan om att du vid tre tillfällen har fräst ifrån när du blivit arg är det så klart en skitsak. Jag misstänker dock att du - medvetet eller omedvetet - har förskönat det hela ganska rejält. Om det ändå skulle vara så att din beskrivning faktiskt stämmer så tycker jag definitivt inte att du ska ödsla mer tid på den här tjejen - i så fall är det ju hon som har en skruv lös.

Oj så bra skrivet! Håller med!

När du lugnt förklarade att du blivit sårad över något hon sagt, vad handlade det om? För att förstå situationen tror jag man behöver veta vart det hela började. 

Hon låter ju inte riktigt frisk.

Jag ville berätta för henne att jag blev sårad när hon bestämde över mitt huvud och exkluderade mig i familjeplaner.

Om det stämmer som du säger att du tog upp en rimlig och naturlig sak varpå hon vände det till att bli sårad så det blev "ditt fel", ja då har du ett problem. Det är såklart bara ena sidan men det finns folk som agerar så. Det spelar då ingen roll vad du gör eller säger, det kommer att drabba dig i slutändan ändå. Det är manipulation och då inte från din sida.

Någon skrev något om abuser beteende. Ja det kan man säga men också vända på det. Någon som blir utsatt för psykisk misshandel agerar också ungefär så, ber om ursäkt och tar på sig skulden för vad det än är och lovar att göra vad som krävs för att bättra sig. Fast de kanske inte hade fel från början.

Jag bara menar på att det finns åtminstone två versioner, utan att veta hur er relation är i stort så är det såklart svårt att säga.

Brukar det bli så här? Är något någonsin hennes fel i en konflikt? Om ni har konflikt, brukar ni då lösa det på ett konstruktivt sätt?

Ok, och hur vände hon det till att det är ditt eget fel? Gör hon ofta så? Din flickväns beteende låter sådär, å andra sidan är det inte ok att hota flera gånger med att lämna heller. Kanske lika bra att gå vidare, försök lära dig något på vägen.

Hon hade gjort planer på egen hand och du blev sårad för att hon inte först kollade med dig? 

Är det ofta så? 

Det blev fel i kommunikationen eftersom du utgick ifrån att hon kunde läsa dina tankar. Hon gjorde en helt rimlig tolkning av det du sagt, men du valde att bli besviken på henne som missförstod istället för på dig själv som inte var tydlig nog.

Händer det ofta att du gör så? Att du förutsätter att andra ser in i ditt huvud men att du själv inte tänker på hur det ser ut i deras?

Jag tycker att det verkar vara en väldigt bra idé att söka hjälp av en psykolog. Om inte för den här relationens skull så för dina framtida relationer. 

Vi tolkar verkligen TS på olika sätt. Hm, tänker på hur svårt det är att veta vad som egentligen hänt när man läser en TS.

Jag tolkar TS mer som att hans sambo utgick från att han kunde läsa hennes tankar eftersom hon gjorde upp planer utan att prata med honom och bara förutsatte att det var ok?

Uttalar mig inte om konflikten i sig för det vet vi inget om. Men om du har sagt tre gånger att ni ska separera kan du ju inte bli jättechockad över att hon drar. Och varför ska hon lita på dig om du har gjort så flera gånger?

TS skrev en annan tråd häromdagen (antar att det är okej att skriva det eftersom hon inte är anonym i någon av trådarna) där det framgår vad de bråkade om.

Inled med att faktiskt etablera den där psykologkintakten. Att "erbjuda sig" betyder inte ett skit innan steget faktiskt är taget. Sen kan du berätta för henne att du har besök bokade. 

Jag hakar upp mig på det du skriver om att du nu för tredje gången säger att ni kanske ska separera! Visserligen i affekt men inte Ok! Att inte komma igenom en konflikt utan att hota med seperaration, vilket faktiskt är känslomässig utpressning, gång på gång är lågt enligt mig om man faktiskt inte menar det. Har själv lämnat efter ett sånt förhållande där han vid varje jäkla konflikt gjorde likadant. Till slut fick jag nog och gjorde just det. Alltså separerade. Om du får en enda chans till så skulle jag om jag var du aldrig mer oavsett hur jäkla arg jag var hota med separation. Men kanske denna gång var droppen för henne. 

Länk? Jag lyckas av ngn anledning inte hitta det, men det hade ju varit intressant att läsa :)