IVF efter sommaren 2022

Hej,

Välkommen i klubben, så många gånger jag läst en tråd och insett att här har jag ju varit förut, jag har dock dåligt minne så kan läsa mycket innan polletten trillar ner. haha

igår kom min mens efter försök nr 22 yeye.. jag har de senaste 7 månaderna ätit letrozole m.m. Våran remiss sköts upp lite pga att min sambo är nål rädd och hade inte tagit blodprovet som behövdes för remiss, lite surt, så den kom in i mitten på juni. Vad jag läst mig till så kan man få komma på uppstarts möte inom 3 månade men att det sen kan dröja ännu fler månader och jag är så jäkla trött på att vänta och jag börjar ångra att vi inte bara betalade själva för ett år sedan.. lätt att vara efter "klok". 

Jag hade cellförändringar i höstas, läkaren som gjorde en närmare titt sa att det var så små att det inte var något att göra åt utan jag får ta ett nytt om ett år. När jag pratade med min läkare innan remissen skickades så sa hon inget om att de skulle spela någon roll om läkaren som kollat på de sa att de var lugnt. Men jag är orolig att det kommer stoppa upp allt, att de vill göra nytt test och att jag med min otur har fått värre förändringar och behöver göra en konisering och vips så behöver jag vänta ännu ett halvår eller mer. 

Fick ni någon orsak under utredning?

Hej,

Hoppar in här då vi ska börja med vår 4e IVF nu. Mensen kom idag så börjar med sprutorna idag. Hållt igång i 2,5 år nu och hoppas på 4e gången gillt.

Hoppas ni får komma igång snart, dessa kö-tider och andra skäl till att vänta är inte kul.

Tack så mycket.
Jag har låg AMH och sambon har sega simmare, men utöver det så verkar det inte finnas mycket som de kan hitta som är "fel". Har egna teorier kring överaktivt immunförsvar och så, för vi får jättefin befruktning vid IVF, dom överlever väldigt fint, trots att vi får ut väldigt få ägg så har vi fått till frysen vid 2 av IVF omgångarna, så de verkar vara starka rackare.. bara att stanna kvar i livmodern som verkar vara krångligt. Har inte blivit gravid vid någon av omgångarna tyvärr. Sen har själva IVF omgångarna i sig varit väldigt smidiga, främst varit psykologiskt jobbigt snarare än fysiskt.

Denna omgången så kommer vi att få återfört 2 embryos, om det blir så många. Så vi håller tummarna för att någon eller båda av dem sätter sig!

Hoppas verkligen att kallelsen dimper ner i brevlådan snart! Vi tog en paus från januari fram till nu för att det var för tufft på mig mentalt, men nu känns det som man har ork att köra igen, hoppas på att kunna behålla den känslan genom allt detta, vi får se :D

Vi har precis påbörjat vår första IVF. Inget "fel" hittades på någon av oss.
Bor i Stockholm och allt rullar ganska snabbt här. Påbörjade utredning i början av januari i år, fick godkännandet i april. Vi fick möjlighet att börja innan sommaren men valde att vänta nu till augusti.

Kör på korta protokollet, Gonal F och är nu inne på sprutdag 4 i dag, första VUL på torsdag för att se hur det går. I morgon lägger vi till Fyremadel med. 

So far so good, känner inte av något direkt så förutom kanske lite mer uppsvullen/spänd i magen och lite pms 2 veckor för tidigt hehe. 

Jag är 33 och min sambo 41, inga barn sen tidigare någon av oss. 

Här kommer ett sent svar, har vart på välbehövlig semester!
Ja vi är precis i samma skede, kul! :D 

Har er kallelse kommit nu? Bra med kort väntetid då kanske ni inte behöver vänta för att få starta efter introduktionsmötet!

Jag kontaktade rmc i måndags för att försäkra mig om att kallelse är på väg och att den inte är när min sambo är bortrest, och då fick vi en avbokad tid nu i veckan. Fick också tillbaka mitt provsvar från cell- och vävnadsprov och vi är good to go, är de flyt på g?

Jag har högkostnadsskydd som går ut den 16/9 jag hoppas jag får recept att kunna hämta ut sprutor innan de går ut, är inte rik efter semester haha.. 

Hej, igen

Försvann där lite, vi lyckades med återföringen och är nu gravid. Har varit så svårsmält att jag fortfarande ser mig som "vanligt" har ett bokat UL den 26/10 så tänker att när man väl ser är det nog lättare att smälta. Igår fick jag även negativa nyheter gällande bebisen som vi förlorade i april, trodde att jag fått de sista svaren i juli men det kom fler. Blev som en chock när de sa att det var fel på moderkakan och att jag nu kommer att behöva mediciner från v 10. Så försöker smälta allt och försöka att inte vara orolig, vilket är så svårt.

Gällande äggplocket, kände jag bara lite när de gjorde plocket i andra äggstocken. Håller med om att det blev ett litet rus, samtidigt som jag också efteråt kände en stor lättnad över att det var klart. Alla sprutor var över och det var spännande att gå vidare till nästa steg. 

Håller tummarna för er andra!! 

Wohooo äntligen! Håller alla tummar och tår!
Läste om ditt äggplock, var orolig över en jobbig upplevelse men blev glad av att läsa att det gick bra, är själv väldigt nervös över de. Hur många ägg fick du ut, några till frysen? När är din testdag? Hur upplevde du sprutorna?

Vårt möte gick bra, läkaren ville ha ett utlåtande från min sambos läkare då han tampats med psykisk ohälsa i större delen av hans liv. Var orolig för de men utlåtandet var bra och läkaren tyckte att det var absurt att han skulle bedöma min sambos förmåga att bli en förälder. Jag förstår såklart att det är ur barnets perspektiv och det hade var oansvarigt att inte ha någon form av uppföljning på de. Lämnade in kompletteringen i onsdags och ringde igår, då sa sköterskan att läkaren skrivit i anteckningar 3 dagar efter vi vart där "okej för start". Jag beräknar min nästa mens till mån-ons nästnästa vecka och hoppas på tur att vi kan få börja redan då, men flyt är inte vår grej så har inte för höga förhoppningar. Måste lämna blodprov i veckan, de fick tydligen inte vara äldre än 3 månader. Är väldigt nervös över den ena sprutan som verkade svårare att ta. Med ovitrelle har jag tagit ett grepp, tittat bort och huggt i, sköterskan på genomgången tyckte inte det var ett bra sätt haha...

Åh, håller tummarna för ruvningen ger ett plus denna gång! 

Yes, vi väntar på provsvar i dagsläget, planen är att sätta igång om en månad ungefär, då bör resultaten vara inne. Vi håller fortfarande på och inventerar ekonomin och ser hur vi ska lösa det efter sista försöket, inflationen kommer verkligen lagom, har vi otur så tar vår resa slut här, så ångestnivåerna är lagom höga just nu 

Nae fyyy stackars dig! Ännu bättre att det faktiskt blev en bra upplevelse då! Och vad skönt med två till frysen vilket bra resultat :D nästa gång du skriver hoppas jag att du testat positivt!

Ja jag hoppas verkligen vi kan få börja i veckan, väntar på svar på blodprov om blodsmitta, vilken tid det tar. Det känns det riktigt hopplöst nu.. 
Var hemma och hälsade på min familj i helgen, har alltid vart så tacksam att jag vart besparad frågor som "när ska ni ha barn", men nu hann jag knappt sätta mig i soffan innan min mammas man sa "när ska ni ha en liten då". Dagen efter fick jag veta att min jämngamla kusin väntar sitt första barn och sen kommer jag in i vardagsrummet precis i tid för att höra mamma säga "ja jag är den enda i mammagruppen som inte har barnbarn" (mammagruppen är de mammor som fick barn samtidigt som jag föddes som mamma fortfarande har kontakt med). 

Tack!! Känns så overkligt.. men nu när man börjat spy är det lite lättare att hantera.. läkaren undrade också om skillnader mellan mina graviditeter och då säger jag att jag mådde bättre nu på senaste, det menade han kunde vara ett tecken på att moderkakan inte fungerade och att han hoppades att jag skulle må lite illa nu med.. men känns ju så diffust, pratade med en väninna om det som snart ska få sitt femte.. hon sa att hon knappt mått illa och spytt med sina.. tänker att det är så olika. Men jag gick där och nojjade för jag inte mådde illa efter det.

De ska sätta in blodförtunnande, och de ville göra det tidigt iom att förra moderkakan var så kass. Han sa något om att medicinen hjälper till 70% vid en viss dos. Oklart vilken.. Men håller tummarna på att få behålla den lilla så länge. Ska på UL den 26/10 sen påbörja medicin den 29:e om allt ser bra ut. Så nervöst..