Sexåring som inte kan simma och som är livrädd för vatten i ansiktet
Jag var också en badkruka när jag var liten. Eller jag tyckte om att bada, men inte att vara på djupt vatten och absolut inte att doppa huvudet. Sattes i simskola när jag var sex år. Blev pressad att doppa huvudet osv, men det blev bara värre.
Lärde mig simma hjälpligt i lågstadiet, men var fortfarande osäker på djupt vatten.
Inte förrän jag var 12 år blev jag säker i vattnet. Jag var och simmade med några kompisar. Såg hur de simmade och rörde sig obehindrat på djupt vatten och tänkte: Om de kan, varför inte jag? Så jag slappnade av och plötsligt gick det mycket bättre. Jag minns den dagen så väl, när jag kom över trösken. Sen dess har jag varit som en säl i vattnet. Simmat, dykt osv.
Mina egna barn älskar vatten och har inte haft några problem, men kunde inte heller simma när de var 6. Bara några simtag. Vi har jobbat med det, men inte pressat dem. Nu är de snart 10 och simmar bra.
Ts, din dotter är fortfarande liten. Pressa henne inte för hårt. Det kan vara det som gör att hon inte gör framsteg. Hon känner pressen och blir då ännu räddare för vatten. Jag tror att ni måste hitta en pedagogik som fungerar för henne, samt fokusera på ett steg i taget.
