Låter lite som en hnb:are. En sån var vårt andra barn. Missnöjd från födseln vilket de påpekade redan på bb. Första var hur lättsam som helst som bebis! Nöjd, glad, bara hängde med, sov bra. Bröderna har fortsatt vara olika i nästan allt, men den äldre har haft värre trotsålder än den yngre så lite ombytta roller. 
Man vet helt enkelt aldrig vilken sort man får eller om det sitter i.
Vill man ha fler barn ska inte oro för att få en jobbig bebis stoppa en. Då skulle man ju inte våga skaffa ett barn ens. Och som nu flera av oss sagt kan det ändras också. Vår 5-åring är faktiskt jobbigare idag än 4-åringen som var hnb:are. Visst kan humöret ryka på den lille, men han är inte lika pillig och påhittig som den äldre. Vi lämnar helst inte den äldre oövervakad många minuter! Förra veckan tex lyckades han på nåt outgrundligt sätt få tag i en sax och passade på att klippa brorsan. Ner till hårbotten i en fläck. Ja, jag väljer att skratta, håret gick ju klippa kort och växer ut. Men inte kunde vi ana att den där urlugna bebisen skulle bli sån här. Kanske vänder innan tonåren igen, man vet aldrig.