Skriker ni åt varandra när det blir tjafs?

Ytterst sällan, men det har nog hänt nån eller ett par gånger under vår 24 år tillsammans. 

Jag avskyr höjda röster och är uppvuxen med en förälder som blev ett vrålande monster vid minsta konflikt eller motgång. Dagligdags, utan urskillning, samma reaktion på ett tomt mjölkpaket i kylen som på tex otrohet. Så jag är glad att min man inte är sån som person, och inte jag heller. Vi är båda kapabla och villiga att diskutera, omförhandla, kompromissa, ändra på oss, anpassa oss och så vidare för att vår relation och vårt liv tillsammans ska fungera.

Men, visst, det har som sagt hänt att det runnit över och vi skrikit eller höjt rösterna några gånger. Även på barnen. Men om det händer så är jag och mannen alltid noga med att be om ursäkt, ta på oss ansvaret för vårt beteende och se till att undvika att det blir så igen. Även barnen ber om ursäkt, inte för att vi krävt det, utan för att de lärt sig från oss att det är så man gör.