Inlägg från: Embla twopointoh |Visa alla inlägg
  • Embla twopointoh

    Topp fem flicknamn

    Anonym (Hestra) skrev 2022-06-23 11:26:27 följande:

    tja säg inte det. Vi har ju massa både kultur och låneord från arabiskan samt räknesystem m m. 


    Vi har ju en hel skrälldus med judiska namn som är en väl integrerad del av vanligt förekommande namn hos oss. Samma med ryska namn och rysk kultur. 
    Jag kan inte riktigt se hur vi har en gemensam historia eller någon gemensam kultur med engelsk kultur?
    Har nog svårt att skilja på engelska och amerikanska namn då många amerikaner importerar engelska namn. Helt språket därborta kommer ju från England och de härstammar därifrån många av dem och har gemensam historia. Det jag personligen känner med engelsk kultur är att den är så förknippad med amerikansk kultur (man märker ingen skillnad om man inte är påläst) och att amerikansk kultur är väldigt urvattnad och intetsägande. När det nu finns en rik kultur i övriga Europa känns det för mig som ett självklart val när det kommer till namn. 


    Men det är ju jag. 


    Jo sant men Tor kanske är ett bättre förslag? Inte nån personlig favorit men ganska vanligt. Björn osv. 


    På samma sätt döper ju många sina barn till Lea som är den fula systern av Rakel och Lea och att man blev bländad av hennes fulhet. Känns också ganska taskigt att inte läsa på kring det. Det har du rätt i - att det är viktigt att läsa på innan och tänka noga innan man ger någon ett namn. 


    Att vi har några lånord och ett räknesystem från arabiskan är inte samma sak som att arabiska tillhör vår kultur på det sättet. Siffrorna är ju inte arabiska från början, utan indiska, och spreds via arabvärlden till Europa på medeltiden. Oavsett så har vi inte haft någon vidare arabisk namnkultur i Sverige förrän på senare år när vi fått många invandrare från Mellanöstern och Afrika. Och det är fortfarande inte namn som etniska svenskar ger sina barn i någon större utsträckning.

    De flesta av de hebreiska (judiska) namnen i bruk i Sverige kommer från Bibeln. De är alltså mer en följd av kristendomen.

    Apropå det så står det ingenstans i Bibeln att Lea var ful eller att man blev bländad av hennes fulhet, var har du fått det ifrån?  Det man kan läsa ur texten är bara att Rakel var snyggast och att hon var Jakobs favorit, vilket ju inte alls nödvändigtvis betyder att Lea var ful på något sätt. Det går också att utläsa att Rakel var en bortskämd, missunnsam ragata, som dessutom orsakade Jakob problem. Som sagt, det är viktigt att läsa på ...

    Det är också dumheter att amerikansk kultur är urvattnad och intetsägande. USA har hämtat sin kultur från världens alla hörn, och även om den mesta bygger på Europeisk kultur finns det inslag av annat också. Visst är USA som sådant inte en gammal kultur om man jämför med många andra runt om i världen, men den har fortfarande rötter i gamla kulturer. Det är dock väldigt populärt idag att se ned på och förminska USA.

    Tor, Freja, Oden och andra gudanamn började användas som förnamn i Sverige först under nationalromantiken på 1800-talet. De är alltså strikt talat inte fornnordiska namn. Däremot förekom gudanamnen som en del av förnamn, Torbjörn (Tors björn), Ingrid (Älskad av Ing) och så vidare, men aldrig själva.
  • Embla twopointoh
    Anonym (Hestra) skrev 2022-06-23 18:37:34 följande:

    nja gällande Rakel och Lea får du läsa på lite. ska återkomma till dig med material att läsa. det är en ganska tragisk historia om man fördjupar sig lite i den där Lea blev väldigt förfördelad 

    Jo men visst finns en gammal tradition av dessa. 
    usa Stjäl som du säger mycket av annan kultur på ett smaklöst sätt 

    (krigsfilmer som inte skildrar verkligheten, huvudpersonerna talar amerikanska osv trots att de kanske befinner sig i antikens rom eller Grekland osv) 

    Lyssna på Mais que nada där black eyes peas gör något försök till att låta latino osv 

    Så i och med att denna kultur ändå är tagen från Europa bland annat i stor utsträckning kan man ju direkt bara ta europeiska namn från början? 


    kan dock inte hjälpa att jag förknippar engelska namn med amerikansk s k kultur då de verkar tro att de har monopol på all kultur/försöker göra den till sin egen och vill höras och synas mest osv samt är väldigt vinstdrivande och inte bygger på så mycket på talang osv 

    Skulle du kunna ge mig något exempel på någon som helst amerikansk kultur som inte är totalt intetsägande och urvattnad? någon god mat? Någon bra kompositör, artist, intressanta filmer, poeter, balettdansöser, teaterscener, konstnärer, nånting? 

    Jag kommer inte på nånting faktiskt jag skulle vilja se där borta 

    Trendigt att klaga på usa? har aldrig märkt tycker det är mer trendigt att klaga på Ryssland .. 


    Jag behöver inte läsa på berättelsen om Rakel och Lea, har redan läst den flera gånger. Du får gärna ange bibelvers där det står att man blev bländad av Leas fulhet. Ja, hon var förfördelad, vilket jag också skrev, men INGENSTANS står det att hon var ful. Det är bara en sak som du fått för dig som inte står i texten.

    Det du upprepar är bara vanlig "hata-USA"-skåpmat, som bygger mer på ogillande och fördomar än på verkligheten. I vissa kretsar är det liksom kutym att ogilla precis allt med USA, och det är väl okej att göra det, men när det blir fria fantasier av det så får du mothugg. Och de flesta som ogillar USA har aldrig satt en fot där, utan de tror att USA är samma sak som Vilda Västernfilmer, Mc Donalds, sydstatsdialekt

    Vill du ha god mat finns det massor av olika (beroende av vad man gillar), jag kan tipsa om New Orleans. Vill du ha kultur finns det musiker, författare och konstnärer (det är liksom bara att googla om man inte är tillräckligt allmänbildad för att känna till namn såsom Warhol eller Louis Armstrong eller Emily Dickinson). Och filmer, känner du till Hollywood? Allt som produceras där är naturligtvis inte bra, men du kan alltså inte komma på en enda bra amerikansk film? Ingen alls? Antingen gör du dig dum eller så saknar du allmänbildning. Att du inte råkar gilla USA är inte alls samma sak som att USA saknar en egen kultur eller bara "stjäl på ett smaklöst sätt" (Jösses människa, tror du verkligen att svensk kultur eller fransk kultur eller kinesisk kultur eller Gambisk kultur INTE "skamlöst stulit" av andra kulturer alls??)


  • Embla twopointoh
    fluu skrev 2022-06-23 21:53:15 följande:

    Jag kan egentligen inte välja. Min lista är för lång och det går lite fram och tillbaka vilket namn som just nu är favoriter, men typ:

    Astrid
    Liv
    Maj
    Ingegerd
    Edel


    Ingegerd är faktiskt riktigt coolt.
  • Embla twopointoh
    Anonym (XXX) skrev 2022-06-24 09:51:38 följande:
    Fast det vet du väl, att för att få sådana saftiga, täta och jämna gräsmattor som de har runt collegen i Cambridge, så måste man vattna och kultivera dem varje dag i 1000 år. Har man då bara funnits i 250 år eller så, så blir det svårt att ha en sådan gräsmatta! (Gräsmattan kan användas som metafor för mycket.) 

    Men alltså - USA är ALLT. Från det högsta till det lägsta. Men när det gäller de namn som importerats från USA sedan sekelskiftet 1900, och med ett stort uppsving när filmen och sedan jazzen och sedermera rocken kom, så har det hela tiden varit namn i populärkulturen, och det har hela tiden varit ett visst strata i den europeiska befolkningen, som tyckt att populärkulturens gestalter är det finaste som finns, och som man önskar att ens barn ska bli som. 

    Ett stort problem med det, var att man inte fattade att många av namnen var artistnamn eller smeknamn - att inte ens amerikaner heter (eller hette vid den tidpunkten) så på riktigt. Tänk alla pojkar som döptes till Gary och Cary t.ex., efter Gary Cooper och Cary Grant! De namnen var tagna (Gary Cooper som egentligen hette Frank Cooper använde aldrig Gary i privatlivet, Cary Grant däremot, som hette Archibald Leach från början, bytte både för- och efternamn på riktigt). 

    ...och sedan kom alla smeknamnen från popen och rocken. Tommy, Jimmy, Johnny... Och där är vi än idag - man märker ju i namntrådarna här, att vissa inte fattar att det rör sig om smeknamnsformer, och inte om riktiga förnamn. Bottennappet var alla svenska och andra europeiska föräldrar, som döpte sina söner till John-John efter JFK:s och Jackies son. (Och då inte för att de intresserade sig för amerikansk politik, utan för att det paret var stora stilikoner i hela världen.) De fattade inte att pojken hade fått smeknamnet John-John i media, för att han kallade sig själv det som liten, som många barn gör som har ett enstavigt namn (de dubblerar det)...

    Överklassen, som en kontrast, döpte aldrig sina barn efter film- musik- eller sportstjärnor. De fortsatte att återanvända samma släktnamn som de använt i 500 år, med få nytillskott. Därför blev klasskillnaderna väldigt tydliga när det gäller namn på 1900-talet, för tidigare hette både hög och låg samma namn efter svenska kungar och drottningar, de bibliska gestalterna, och några få fornnordiska namn som klarat sig kvar efter kristnandet.  
    Det är ju det som är så intressant, att innan 1800-talets mitt ungefär så var det överklassen som "importerade" namn, som sedan de lägre klasserna efterhärmade. Sedan skiftar det, och precis som du säger började de lägre klasserna få tillgång till utländsk kultur genom kiosklitteratur, amerikabrev från någon emigrerad släkting, och några årtionden senare från musiken. Numera är det snarare en markör på låg socioekonomisk status att ge sitt barn ett namn från populärkultur eller bara ett namn som inte är etablerat i Sverige (ofta namn från engelsktalande länder), och ännu "värre" om det dessutom inte ska uttalas på svenska (Djämes, Käjleb ...).
Svar på tråden Topp fem flicknamn